lottagotti

Jag har märkt att de flesta elaka kommentarer som landar i min blogg nästan alltid innehåller ett budskap om att någon eller några önskar att jag ska avlida. Helst så fort som möjligt så att jag gör världen en tjänst. Världen skulle ju bli så mycket bättre om jag dog har jag förstått. Ska jag inte ramla och slå ihjäl mig, så ska jag köpa ett starkare rep nästa gång osv...  Ja, vad säger man om sådana önskningar? Eller vad ska jag tycka om dom? Finns det verkligen någon som på fullaste allvar tror att jag skulle ta så illa vid mig av en kommentar att jag genast skulle ladda puffran och trycka av? Tydligen. Men till er besvikelse kan jag bara säga att jag dör den dagen det är dags. Vi skall ju alla den vägen vandra. 

Tills den dagen kommer kan jag ju bjuda på lite gräsliga bilder av mig själv som jag lovat. Det kommer flera, jag lovar. Måste bara scanna in dom först (eller Michelle rättare sagt, för jag vet inte hur man gör det).



Vi börjar med den här. Julafton 2006. Fixa till håret var inte till att tänka på ens den dagen. En liten snajdig hästsvans på sniskan och en Betty Boop-tröja till detta. 



Sen har vi då våren 2008. Jag och lilla Frejsan som delar på en Tip Top. Även här med en riktig höjdarfrisyr och en nyans
i håret som beror på ett misslyckat försök att färga tillbaka till min riktiga hårfärg.



Här har vi lite blandat av "typiskt Lotta". Dels den oerhört fylliga luggen, och dels mina pupiller. Jag ser oftast ut som om jag är hög som ett hus på alla kort. Vanligaste repliken: "Har du tatt tjack här eller?". Sen kan man ju notera att det kanske hade passat bättre med en pushup-bh till det linnet när man ligger inne med mina sadelväskor.



Jajamänsan, det slår aldrig fel, smink är inte till att tänka på som vanligt. Alltid lika naturell. Det finns ju faktiskt make-up om man skulle vilja få en jämn hudton tex. Men nej då, varför det?



Avslutningsvis kan jag ju bjuda på den här fullträffen. Först och främst så ska ju allting alltid dras till sin yttersta spets. Att blondera håret lite lagom går ju inte. "Kleta på ordentligt med färg den här gången Michelle, så det blir ljust för faan". Sen blev det visst helt vitt. Oj då. Här har jag då också nyligen börjat med en ny medicin som gör att man blir ett riktigt svullo i ansiktet. Ett riktigt psykofarmaka-fejs med andra ord. 

Nä, nu ska jag vika tvätt. Men oroa er inte, det kommer fler bilder.
Tills dess, ha det jättegott alla!