lottagotti

Ännu en lördag snart till ända. Idag har jag varit och storhandlat igen. Mest det sista till Michelles kalas i morgon. Det blir kyckling/pasta-sallad med olika dressingar och bröd, sen kaffe och jordgubbstårta efter det. Jag och Michelle får väl pilla bort kycklingen. Det mesta är förberett nu, och tårtfyllningen lade jag precis i. Vi gjorde en 6-bottnars hög tårta istället för två stycken, kanske lite väl hög så här i efterhand när den skulle in i kylen. Men, men, efter lite meckelimeck så gick det.

Michelle kom hemtraskandes vid tresnåret i eftermiddags, lagom bakis efter sitt födelsedag(kväll)sfirande med sina kompisar. Nu ligger hon och snarkar vidare i soffan, lite lätt med halva kroppen utanför soffkanten. Hon hade haft skitkul
sa hon innan hon slog igen sina blå :) Själv ska jag väl kolla lite på tv eller på en film kanske. Eller läsa lite tidningar :)

Sen måste jag till närmsta veterinär eller djuraffär på måndag. I morse när Amiina låg i mitt knä, så kände jag en äcklig fästing bakom hennes öra. Fy faan säger jag bara. Vet inte hur många jag plockade på alla våra djur förra året, men det ska jag inte göra i år. Jag hatar dom äckliga små krypen. I huden på katterna, eller krypandes på golvet när dom släppt.



Så här ser dom ju oftast ut när man ser dom krypa runt på pälsen, eller när dom just har bitit sig fast.



Eller en sån här going! Kan man ibland se på golvet när man missat en i pälsgenomsökningen. Fyyy, och så åker den liksom långsamt fram på golvet. Full med blod, och ser ut som en grå cypern-druva.



Och så den värsta och äckligaste varianten. När man sitter och pillar i pälsen och rycker en sån här. En hona med en hane på ryggen. Då spyr jag nästan alltså. Nä fy fasen, nu kliar det överallt på mig. Nu ska jag duscha.

Har just packat upp alla kassar från min storhandling på Coop. Det blev rätt många kan jag säga. Dels är det ju snart påsk, så jag var ju bara tvungen att köpa lite nytt till köksfönstret, utöver all mat och annat. Hittade en jättefin köksgardin, lite outslagna påskliljor i kruka och en våreld i gult. Ska försöka arrangera ett litet snajdigt och påskigt kök nästa vecka.



Hittade även en köksgardin, en bordslöpare och två grytlappar till Jimmys kök, som också snart ska pimpas till, allting i färgerna svart, brunt och natur. Också kanonsnyggt och lite "grabbigt" som han vill ha det. Sen har jag lite krukväxter till honom på G här också som ska ner i svarta krukor och en ampel. Det kommer bli lite fransk-lantligt hemtrevligt i hans kök. Lite längre fram ska en fondvägg målas, nya handtag på köksluckor ska på och en ny bänkskiva ska in. Sen ska vi handla lite nytt tillsammans, jag och Jimmy, matta, lite korgar, porslin och annat smått och gott som höjer mysfaktorn.

Efter allt som kommit fram om grisar som skållas levande mm, har jag och Michelle bestämt oss för att hädanefter bara äta fisk. Ekologiska mejeriprodukter och ägg från frigående höns går också bra. Så idag fyllde jag kundvagnen med fisk i alla dess former, bönor, linser, matvete, quinoa, sojaprodukter, qornprodukter, grönsaker, rotsaker och frukt... Det ramlade nästan ur vagnen innan jag var färdig och kom fram till kassan. Satan vad ont i ryggen jag har nu.



Igår kväll/natt låg jag och Michelle i hennes säng och kollade på hela säsong 1 med Mia och Klara. Herregud vad vi flabbade. Vi kanske har konstig humor, men nån mer måste väl hålla med om att dom är jädrans roliga?



Nu blir det ryggläge igen, med hela säsong 2. Mycket givande må jag säga. Det är precis vad min värkande kropp behöver just nu. Lite morötter och sojabiffar till detta kanske, med nån go böndip till :)

   

Här har vi då Tabita och Rolle, två av våra favoriter. Eller alla rollkaraktärer är favoriter. God natt och sov gott alla!

Men gud vad mycket det är just nu alltså. Hinner inte riktigt med i svängarna här, med tanke på min ordinarie snigelfartiga livsstil. Det var ju detta med storarummet då. Att vi skulle fixa klart allt innan helgen, då våra nya soffor och bordet skulle bäras in.
Nu kommer grejerna idag istället, och här ser ut som faan.
I söndags när Sigge, Stefan, Jimmy, Basia, Michelle och jag flyttade bokhyllor och böcker, och tv:n sattes upp, såg det ut så här:



Lägg märke till soffans ena sida. Där har Freja knaprat när hon var lite yngre. Stoppningen är på väg ut, och det är en av anledningarna till att sofforna ska ut nu. Kan dock påpeka att tvåsitsen ser ännu jävligare ut. Den andra anledningen är att dom drar till sig väldigt mycket katthår.



Ytterligare ett litet kort på några av medlemmarna i Familjen Mupp. Ni förstår varför saker och ting tar sin lilla tid va? Inte nog med detta. Igår när jag och Michelle lagade mat så undrade vi efter en liten stund var Freja var någonstans. Det var ovanligt tyst nämligen. Och då kan man räkna med att hon gör nåt jävelskap. Jojomänsan, vad ser vi i storarummet?



Hej, hej, Freja heter jag! Kolla vad jag kan göra när jag inte får all uppmärksamhet.



Just nu löper Freja, sen nån vecka tillbaka. Och då hon har lagt sig till med en liten egenhet så fort hon har ätit. När matskålen är tom så rusar hon till första bästa tillgängliga kudde och börjar tok-jucka. Det är huvudkuddar som soffkuddar, det spelar ingen roll, bara det är en kudde. Hon ser inte klok ut när hon håller på. Men just igår så började hon tydligen stycka soffkuddarna också, som synes. Tur att skiten ska ut nu, tål inte att se en tygsoffa mer.

Ja, så har vi idag då. Jag och Michelle kom precis hem efter en rejäl ärende-runda. Först till apoteket och sen till Ica, och sen tyckte Michelle att vi skulle hälsa på våra nya grannar grisarna. Och det var faktiskt riktigt kul. Dom var så söta!



Det tyckte Freja med. Här står hon med mig och kollar in en gris, hon har aldrig sett någon förut. Först var hon lite nyfiket avvaktande, men sen ville hon in till dom. Hon älskar ju alla djur i hela världen, speciellt "sin" häst Sabina på landet.



Och här bekantar hon sig med två av grisarna. Tyvärr var det elstängsel, så hon kunde inte gå så nära som hon ville. Nu kommer sofforna så jag får hjälpa till med installeringen.

Jag har ju glömt att berätta att vi fick nya grannar i onsdags. Tre stycken är dom och kommer från Helsingborg minsann. Vi har funderat ett tag på varför det byggts en stor inhägnad precis bredvid Högsbo kyrka, ca 400 kvadratmeter stor med ett litet hus därinne också. Nu vet vi. Det är ett projekt som heter Stadsjord. Och för att komma igång med detta behövs det tre små söta grisar!

Bakom projektet finns motiv som samverkan, integration och att leva klimatsmart. Meningen är att uppmuntra till småskalig och nära produktion av mat mitt i staden. Nu menar jag alltså odling, inte bacon eller fläskkotletter.



Nu ska dessa tre grisar springa runt inne i sitt område i två månader, sen ska dom flytta en liten bit längre bort. Fram till maj ska dom utföra sina uppgifter som miljövänliga jordfräsar. Dom bökar ju i marken och är väldigt effektiva, dom är ju  
som gjorda för det. Dom river upp gräset, bekämpar skadedjur, gräver upp rötter och gödslar. Tadaaa...så blir det prima matjord där boende i närheten kan anmäla sitt intresse för att odla potatis i. En riktigt rolig idé för tex barnfamiljer och andra odlingssugna personer, men jag hoppar nog av det erbjudandet faktiskt. 



Däremot kommer jag att gå och hälsa på dom små sötnosarna regelbundet. Kanske får man sig en gosig puss av ett litet tryne? Vid det här laget vet nog alla mina bloggläsare att jag fullkomligt älskar djur i alla dess former. Alltså levande djur då, inte djur i form av mat. I just detta fallet avstår jag även färskpotatis som är odlad mitt inne i Göteborg.

Det är det idag ja, men jag är inte särskilt vidskeplig av mig. En otursdag enligt vissa, men en riktig lyckodag för mig och min familj. Freja är hemma igen, utan bandage och utan operation. Jihooo! Hon ska bara ta det lugnt i ett par veckor och undvika att hoppa och gå i trappor. Men det är en piss i Missisippi jämfört med hur det kunde ha blivit. Så vi är jätteglada!

Resten av dagen har ägnats åt städning, diskning och ett par maskiner med tvätt. Jag och Michelle hjälptes åt, så det gick riktigt fort. Sen kom Jimmy förbi och la sig och kollade på "Slumdog Millionaire" i storarummet. Jag och M har inte sett den ännu, så vi satte oss vid våra datorer en stund. Jag satt och pillade lite med Picasa 3, det går lite trögt för mig, men jag försöker verkligen lära mig det. Och det är jättelätt, det är jag som är en aning mossig och trögfattad bara :)

Sen måste jag berätta att Jimmy fått förfrågan om att gå en proffsmatch i England i april. Vill inte skriva mer ingående om vilken tävling det gäller mm, eftersom han för tillfället har en hel del skador, men jag hoppas han är i form tills dess. 
Jag återkommer givetvis med mer information om detta evenemang om det blir som vi tror :)

 

Kan bara konstatera att filmen "The Unborn" sög kraftigt. Något av det sämsta jag sett, så se inte den. Jag och Mona fick inte byta film för Michelle, för hon skulle absolut se vad som hände :)  Men ni andra kan ju bespara er besväret. I morgon kväll blir det "Slumdog Millionaire", äntligen! Den skulle vi sett ikväll istället, tyckte Mona och jag, men icke sa nicke :)  En annan film vi såg härom kvällen var "Låt Den Rätte Komma In". Den var faktiskt riktigt bra och helt klart sevärd. I alla fall i min och Michelles smak. Men alla tycker ju olika som tur är. Men skippa "The Unborn", det är en Zzzzzz-film.

   

Nu ska jag samla ihop mina kissekatter och bädda ner oss i sängen. Dags att läsa ut det sista i min bok och börja på en ny. I morgon blir det balkongröj och frösådd av lite allt möjligt.
~Sov så gott och dröm sött~

Idag är det helt undertbart fint väder och solen skiner. Det känns som om våren är här! Igår tvättade och städade jag och Michelle hela lägenheten, så det känns skönt att det är lite ordning och reda här hemma idag. Därför fick jag lite sug på att fixa till balkongen. Där der det minst sagt ut som ett bombnedslag. Efter skyfall av regn som gjort att jorden i krukorna skvätt upp på räckena, Freja som knaprat på rosenbusken och på clematisstänglar, samt Amiinas blodiga styckningar av små möss, ser det för jäkligt ut. Men nu ska det bli fint inför alla kommande kaffestunder i vårsolen.

När jag är klar med städningen där ute, som säkert tar ett par dagar, ska jag åka och köpa lite vårblommor till krukor och balkonglådor. Det får bli lite penseer och mini påskliljor till att börja med. Jag älskar att hålla på med sånt :)

Önskar er alla en fin och underbar dag!

Nu har jag fått förklaringen på varför jag går upp i vikt. Det är medicinen Lyrica som gör att man lägger på sig. Tänkte väl att det var så, och då är det ju inte mitt fel att jag blivit ett fetto. Ska se om bilringarna går att träna bort, men går det inte så får jag väl se ut så här då. Alla mina jeans i storlek 28 är redan förflyttade till Michelles garderob, och där lär dom stanna.

Men nu är det ju inte bara detta med övervikten som är problemet. Nu blir jag 42 i maj, och åldrandets vedermödor har verkligen börjat märkas. Det spelar ingen roll att min hjärna skriker NEJ, tyngdlagen är inget jag kan styra över. Jordens dragningskraft är ett naturfenomen som jag inte kan komma undan. Allt, och då menar jag ALLT, dras obönhörligt neråt.



Jag menar, hängbrösten är ju redan ett faktum. Men nu börjar det fladdra och sladdra lite överallt på kroppen. Kinderna hänger, en liten dubbelhaka kan anas, gäddhäng har jag också fått och till och med lårens hud på framsidan liksom veckar sig lite över knäna. Herregud, jag får faktiskt lite panik. Jag hade tänkt mig att åldras med värdighet, men vad fasen, det är inte roligt att upptäcka ett nytt ålderstecken varje dag.

Jag kan ju försöka intala mig själv att alla "åldersförebyggande" produkter hjälper. Antirynkcremer och ögoncremer som ska smörjas in varenda dag och kväll, inte ser jag någon skillnad. Nä, det är bara att knöla in alla fettvalkar så gott det går, och satsa på ordentliga BH-ar. Det behövs verkligen en stadig BH i dagsläget kan jag tala om. Allting på mig har blivit tyngre, större och mer uttänjt. Jag börjar bli tant. Bara att acceptera sanningen, även om alla gulliga sötnosar runt omkring mig säger snälla saker, så har jag ju en spegel och synen är fortfarande intakt.

Jag får glädja mig åt att jag har ganska fina tänder, vackra naglar och fina ögon. Sen har jag inga celluliter, bristningar eller åderbråck heller, och det får väl räknas som ett plus i protokollet tycker jag. Nä, att åldras är inte särskilt kul, men det går ju inte att undvika tyvärr.  Det är bara att bita i det sura äpplet och se glad ut :)

Ja välkomna ska ni vara till mitt  NYA POSITIVA LIV  med enbart  POSITIVA TANKAR.  Nu ska det bli andra bullar nämligen. Efter att i flera dagar ha blivit peppad av många fina människor i min närhet, ska jag verkligen försöka se det positiva i allting. Alltså i allt. Jag ska strunta i allt tråkigt och bara göra sånt som jag vill. Inte pressa mig själv att göra saker som jag egentligen inte orkar. Utan bara välja ut det positiva och roliga. Det är jag faktiskt värd har jag förstått nu.

Så ett varmt tack till alla mina fina inspirationskällor
Michelle, Jimmy, Sigge, Mona, Kim, Nina, Carmen, Veronica, Stefan, Basia, Agneta, Marie, Malin, Margareta, Anna, Peter, Annika & Kristina   

Ojsan hoppsan vad energi jag har haft idag! Helt otroligt skönt. Var hos min psykiater i morse och fick två mediciner till som jag ska äta. Det är lite mixat och blandat för min del eftersom jag inte svarar på enbart en antidepressiv, utan får blanda med lite annat. Till slut hittar vi väl något som hjälper någorlunda i alla fall. Finns det liv så finns det hopp :)  Det har varit värsta vårvädret i Gbg idag och det är ju helt underbart när solen värmer ansiktet. Mmm, det är så himla gott och man blir liksom varm i hela kroppen och allt känns så mycket lättare.



På hemvägen fick spårvagnen stopp i backen upp från Vasaplatsen, så jag hoppade av och promenerade till Landala Torg. Gick runt och kollade på olika blommor och handlade massor av frukt och grönsaker. Väl hemma gick jag en långpromenad med Freja, som givetvis tvunget måste hälsa på alla "jobbargubbar" i kvarteret, och det var också ett framsteg för min del. Vilade en stund, och gick sen till apoteket med Michelle och Freja.

Nu är lilla Mona här och hälsar på, och snart kommer Carmen och Nina. Då blir det kaffe, te och fruktfrossa och givetvis massa djupa diskussioner. Alltid lika kul :)  Idag mår jag riktigt bra för en gångs skull, och nu ska jag njuta av det så länge jag kan. Vet att kvällen blir lika fin och mysig som dagen har varit.

Nu bombaderas Göteborg av snöblandat regn. Nyss föll bomullsstora mjuka snöflingor, jippie tänkte jag då för en stund, tills det hela övergick i regn. Den glädjen varade inte länge. Kanske dags att masa sig in i duschen för att kunna åka till dopet idag. Egentligen har jag ingen ork alls till det, men jag får tvinga mig själv, vill inte göra släkten besviken. Så marsh pannkaka och sätt fart. Är nog hemma vid 9 i kväll och då ska jag gå och lägga mig på direkten. Är väldigt trött idag tyvärr.
Men det ska bli väldigt kul att få se minste gossen döpas, och träffa alla andra. Och trevligt med mat och fika efteråt.



Sen har vi detta med anonyma kommentarer på min blogg då. Alltså, jag skiter i vad ni skriver till mig. Kalla mig störd, fitta, psyksjuk, dum i huvudet och be mig dö fortast möjligt. Jag bryr mig inte och tar inte åt mig. Vet ni varför? Jo, för jag vet att ovanstående påståenden inte stämmer.
(Förutom det faktum att jag är psykiskt sjuk. Det är jag. Men jag har insikt i mina sjukdomar och är inte psykotisk).  

Däremot - och läs noga nu - så vet jag vilka flera av er är. Och någon gång kommer jag att träffa på er någonstans, det vet jag. Och bara för att jag inte tar åt mig, så betyder inte det att jag accepterar att ni tar er friheten att uttala sådana saker om mig. Ni känner inte mig och kommer aldrig att göra det heller. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen;

Allt man gör får man en dag stå för. Alla handlingar man utför får konsekvenser. Allt elakt slår till slut tillbaka mot en själv. Alla människor måste lära sig att stå för vad dom gör och säger. En del vågar det, många gör det inte.  Men oavsett om man har såpass mycket stake i ryggen eller ej, så hinner verkligheten alltid ifatt en i slutändan. Och när den dagen kommer, så måste man fejsa verkligheten även om man inte vågar. Man blir helt enkelt tvungen.