Djup svart depression
Nu har jag trillat ner riktigt djupt i det bottenlösa och svarta hålet igen. I hålet där man bara känner ångest, rädsla, olust, smärta, ensamhet, förtvivlan, meningslöshet, sorg och en obeskrivlig känsla av att aldrig mera bli glad. Bara gråt och gråt och tårar som aldrig vill sluta rinna. Jag känner mig helt otröstlig och fruktansvärt ensam.
Jag vet innerst inne varför jag känner så här. Det har liksom smygit sig på de sista dagarna och slagit till med full kraft idag. Anledningen är självklart att det i morgon är 2 år sedan min mamma dog. Det känns som om det bara var några månader sedan det hände och jag har inte sörjt färdigt ännu.
På rättsmedicins papper står det att det är den 4:e oktober 2006 som är dödsdagen, men det stämmer inte. Den 4:e hittades hennes kropp, och det är en helt annan sak. Obduktionen visade att hon hade varit död i ca 3 dygn. Jag vet att hon tog sitt liv den 1:e. Jag vet till och med klockslag, 22.40, eftersom jag upplevde en väldigt konstig sak just då.
I morgon kväll tänder jag och mina barn ljus för vår älskade mamma och mormor och tänker på alla fina minnen vi har. Det gör ont att tänka på dig mamma. Det gör ont att sakna dig. Det gör ont att vi aldrig pratade klart. Men det gör inte ont att minnas allt fint och att älska dig. Min lilla Mamma.
Jag vet innerst inne varför jag känner så här. Det har liksom smygit sig på de sista dagarna och slagit till med full kraft idag. Anledningen är självklart att det i morgon är 2 år sedan min mamma dog. Det känns som om det bara var några månader sedan det hände och jag har inte sörjt färdigt ännu.
På rättsmedicins papper står det att det är den 4:e oktober 2006 som är dödsdagen, men det stämmer inte. Den 4:e hittades hennes kropp, och det är en helt annan sak. Obduktionen visade att hon hade varit död i ca 3 dygn. Jag vet att hon tog sitt liv den 1:e. Jag vet till och med klockslag, 22.40, eftersom jag upplevde en väldigt konstig sak just då.
I morgon kväll tänder jag och mina barn ljus för vår älskade mamma och mormor och tänker på alla fina minnen vi har. Det gör ont att tänka på dig mamma. Det gör ont att sakna dig. Det gör ont att vi aldrig pratade klart. Men det gör inte ont att minnas allt fint och att älska dig. Min lilla Mamma.
God morrrrrgon!
För en timme sedan gick jag upp för fjärde gången den här morgonen och inte känner jag mig särskilt pigg för det. Uääk! Jag hatar denna trötthet! Kan man inte bara vakna och känna sig som en studsboll som hoppar ur sängen och sprudlar av energi, lycka, lust och stora förhoppningar om dagen. Som jag gjorde så gott som varje morgon innan jag blev sjuk för 5 år sedan. Nähä, inte det nä. Får nöja mig med att kravla ur sängen, hasa mig fram över golven ut till köket och sätta på kaffe. Därefter sväljes ett antal mediciner som ska verka inom en timme, för att bla göra min kropp någorlunda mer rörlig så jag slipper stappla runt med raka ben. Denna "verkningstimme" ägnas åt att läsa GP och dricka kaffe. Behöver väl knappast förklara att jag är ganska så välinsatt i politik och nyheter både inrikes och utrikes? Att läsa djurannonserna och titta på alla söta nyfödda bäbisar är i alla fall skojigt. Och själva högvinsten i min morgonprocedur är när det ca 1-2 ggr i månaden medföljer en reklambroschyr från tex Blomsterlandet, då är ta mig faan lyckan gjord! Jag älskar blommor!
Men just nu är jag sur, grinig, irriterad och arg! Så som min verklighet ser ut nu varje dag, hade jag i min enfald trott att mina sista år på ålderdomshemmet skulle vara. Tänk vad fel jag hade.
Gårdagen började på samma sätt jag nyss beskrivit. Åkte till min samtalsterapeut och pratade med henne i en timme. Efter det kollade jag lite i affärer och köpte två par svarta leggings. Tog spårvagnen hem och somnade faktiskt en stund, gud vad pinsamt, tänk om jag snarkade eller pratade i sömnen som jag brukar göra :) Mötte Michelle och Freja på Markland och vi gick och handlade lite mat. Väl hemma kände jag mig plötsligt så där "ännu mer" deppig än vanligt, för att inte tala om dödstrött. La mig och vilade ett par timmar medans dom var på sista hundkurslektionen. Vaknade av att Kim kom vid niotiden. Satt vid datorn en stund, drack kaffe, kollade lite på tv, började känna mig urdeppig och skitledsen, satte mig vid datorn en stund till...men inte blev jag mindre ledsen för det. Gick och la mig vid halv ett, läste en stund och somnade sen.
Nu ska jag sätta mig i soffan och läsa det nya nummret av "Drömhem & Trädgård", som kom för mer än en vecka sen, den hade jag nästan glömt av. Lite roligt får jag allt ha idag.
Men just nu är jag sur, grinig, irriterad och arg! Så som min verklighet ser ut nu varje dag, hade jag i min enfald trott att mina sista år på ålderdomshemmet skulle vara. Tänk vad fel jag hade.
Gårdagen började på samma sätt jag nyss beskrivit. Åkte till min samtalsterapeut och pratade med henne i en timme. Efter det kollade jag lite i affärer och köpte två par svarta leggings. Tog spårvagnen hem och somnade faktiskt en stund, gud vad pinsamt, tänk om jag snarkade eller pratade i sömnen som jag brukar göra :) Mötte Michelle och Freja på Markland och vi gick och handlade lite mat. Väl hemma kände jag mig plötsligt så där "ännu mer" deppig än vanligt, för att inte tala om dödstrött. La mig och vilade ett par timmar medans dom var på sista hundkurslektionen. Vaknade av att Kim kom vid niotiden. Satt vid datorn en stund, drack kaffe, kollade lite på tv, började känna mig urdeppig och skitledsen, satte mig vid datorn en stund till...men inte blev jag mindre ledsen för det. Gick och la mig vid halv ett, läste en stund och somnade sen.
Nu ska jag sätta mig i soffan och läsa det nya nummret av "Drömhem & Trädgård", som kom för mer än en vecka sen, den hade jag nästan glömt av. Lite roligt får jag allt ha idag.
Jimmy The Saint
Jimmy The Saint, det är vad jag kallar min son Jimmy på skoj. Det kommer från en film vi såg för många, många år sen.
För ett par timmar sedan ringde han mig och sa att han var på väg hem från Uddevalla. Vadå Uddevalla? Jo, helt plötsligt hade han fått för sig att delta i Svenska Grappling...någonting, deltävling 3 av 4, och det hade som vanligt gått hur bra som helst. Jag är så oerhört stolt över min pojk så jag nästan lyfter från marken av lycka!
Nu har Jimmy också fått lite action på sin blogg också, efter ett långt skrivuppehåll har han nu börjat blogga så jag knappt hinner med. Så för er MMA, tävlings och träningsintresserade kan jag varmt rekommendera Jimmys blogg, den finns under mina länkar här, och är nog väldigt inspirerande för er som gillar samma saker som honom.
Förutom att han är ett underbarn inom kampsporter så är han väldans söt, charmig och rolig också. Jaa, jag får skryta hur mycket jag vill, för det är ju min blogg :) Och min son!
Måste ju bara lägga upp headern från Jimmys blogg, den är ju klockren. Det är ju inte alla som vågar posa nakna i Göteborgs hamninlopp precis. Men min pojk har aldrig haft någon skam i kroppen :) Tänk vad fort tiden går. Jag minns det som igår när min pojke föddes, och nu fyller han 23 i början på januari. Jag älskar dig Jimmy, du är number one!!!
Om jag bara hade orken
Jag blir så jävla förbannad när jag får höra att någon blivit blåst och lurad. Och speciellt när det rör kärlek, relationer eller vänskap. Det är vid dessa tillfällen jag verkligen förbannar mitt eget sjukdomstillstånd med konstant trötthet eftersom jag annars skulle ha haft orken att hjälpa många andra från onödigt lidande och sorg.
Vad jag menar är att, varför få en gåva att kunna se nuet och in i framtiden om jag ändå inte har orken att utöva den?
Varför får jag en förmåga att kunna spå? Var det någon mening med det när jag är så himla trött jämt? Jag känner att det är slöseri att inte kunna hjälpa andra. Eller är det förhoppningsvis på det sättet att jag kommer att må bättre längre fram och att det då är meningen att jag skall fortsätta med det jag en gång gjorde? Hoppas jag får svar på dessa frågor någon gång i framtiden.
KÄRLEK TILL ER ALLA!!!
Vad jag menar är att, varför få en gåva att kunna se nuet och in i framtiden om jag ändå inte har orken att utöva den?
Varför får jag en förmåga att kunna spå? Var det någon mening med det när jag är så himla trött jämt? Jag känner att det är slöseri att inte kunna hjälpa andra. Eller är det förhoppningsvis på det sättet att jag kommer att må bättre längre fram och att det då är meningen att jag skall fortsätta med det jag en gång gjorde? Hoppas jag får svar på dessa frågor någon gång i framtiden.
KÄRLEK TILL ER ALLA!!!
Rödvinsnojja
Helgen börjar dra sig mot sitt slut. Den blev inte riktigt som planerat, men nästan. Var för sjuk för att åka upp till landet, hade inte orkat göra många knop där ändå iof. Skulle bara fått hostattacker av att lyfta en planteringsspade så det var rätt gott att stanna hemma. Det får bli nästa helg istället och då jobbar inte Michelle, så då följer hon med.
Fredag kväll var hur trevlig som helst! Anna och Peter var här och hade med sig rödvin från Chile. Och jag som aldrig annars dricker något klämde i mig ett stort vinglas. Jösses! Men gott var det. Mysig kväll med jättetrevligt sällskap, goa skratt, intressanta samtalsämnen och gott vin som sagt :) Några andra personer var också här och bidrog till den trevliga stämningen.
Lördag morgon bjöd på en surprise på köksbordet. Michelle hade tagit med sig två stora kartonger med wienerbröd och lite annat från jobbet, så då var jag ju bara tvungen att trycka i mig tre stycken till morgonkaffet. Senare på eftermiddagen kom Carmen och Kim och då kom rödvinet fram igen. Kim ville inte ha, Michelle tog bara en klunk, medans Carmen och jag drack varsitt stort glas. Det värsta jag vet är att bli och vara full, det är vidrigt äckligt. Men jag har kommit fram till att jag gott kan unna mig ett glas då och då av något jag gillar. Varför inte - man lever bara en gång. Jag berättade för Carmen vad det är jag funderat på och kommit fram till den senaste tiden. Jag har tagit ett beslut nu som jag är väldigt nöjd och tillfreds med, och det känns väldigt skönt och befriande!
Nu är vi snart inne i oktober och hösten är här på riktigt. Jag hoppas på en fin höst med vackert väder på dagarna och många fina myskvällar tillsammans med dom personer jag älskar. Ha det gott alla!
Fredag kväll var hur trevlig som helst! Anna och Peter var här och hade med sig rödvin från Chile. Och jag som aldrig annars dricker något klämde i mig ett stort vinglas. Jösses! Men gott var det. Mysig kväll med jättetrevligt sällskap, goa skratt, intressanta samtalsämnen och gott vin som sagt :) Några andra personer var också här och bidrog till den trevliga stämningen.
Lördag morgon bjöd på en surprise på köksbordet. Michelle hade tagit med sig två stora kartonger med wienerbröd och lite annat från jobbet, så då var jag ju bara tvungen att trycka i mig tre stycken till morgonkaffet. Senare på eftermiddagen kom Carmen och Kim och då kom rödvinet fram igen. Kim ville inte ha, Michelle tog bara en klunk, medans Carmen och jag drack varsitt stort glas. Det värsta jag vet är att bli och vara full, det är vidrigt äckligt. Men jag har kommit fram till att jag gott kan unna mig ett glas då och då av något jag gillar. Varför inte - man lever bara en gång. Jag berättade för Carmen vad det är jag funderat på och kommit fram till den senaste tiden. Jag har tagit ett beslut nu som jag är väldigt nöjd och tillfreds med, och det känns väldigt skönt och befriande!
Nu är vi snart inne i oktober och hösten är här på riktigt. Jag hoppas på en fin höst med vackert väder på dagarna och många fina myskvällar tillsammans med dom personer jag älskar. Ha det gott alla!
Äntligen helg
Hinner inte blogga så mycket nu. Jag och Michelle har dammsugit och torkat golven i hela lägenheten, och plockat iordning allt som ligger framme och satt på en tvätt. Nu ska hon strax till jobbet och Jimmy kommer snart hit och hälsar på en stund. I kväll kommer Anna och Peter och innan dess måste jag hinna göra massor av saker. Åker ju till landet i morgon förmiddag så då vill jag att det är någorlunda iordning här när man kommer hem igen.
Jag har funderat och tänkt en massa de senaste veckorna och skulle vilja blogga om allt jag kommit fram till. Får se om jag hinner senare idag eller kanske uppe på landet.
Tills vi ses nästa gång, ha en jättefin och underbar helg alla läsare!
Jag har funderat och tänkt en massa de senaste veckorna och skulle vilja blogga om allt jag kommit fram till. Får se om jag hinner senare idag eller kanske uppe på landet.
Tills vi ses nästa gång, ha en jättefin och underbar helg alla läsare!
Rättvisan segrar alltid
Detta tillägnas en person som jag älskar och bryr mig väldigt mycket om. Hur orättvist saker och ting kan kännas just idag, så ska du veta en sak, och det är att rättvisan alltid segrar till slut. Kanske inte i morgon, om en vecka eller om fem år, men en dag så hinner rättvisan alltid ikapp. Vi har ju så många gånger pratat om KARMA och om att "what goes around comes around", och så är det. Kalla det "dom kosmiska lagarna" eller vad som helst, men så är det och så kommer det att bli. Nu ska du bara vända detta ryggen och inte ens tänka en tanke om detta mer. Det finns inte, det existerar inte. Det enda som finns är kärleken till dig, från mig och från alla andra som älskar dig!
Du var så otroligt modig, stark och duktig idag. Det tycker inte bara vi som var med dig, utan många, många fler. Tänk på det och glöm inte hur många det är som älskar dig!!!
Du var så otroligt modig, stark och duktig idag. Det tycker inte bara vi som var med dig, utan många, många fler. Tänk på det och glöm inte hur många det är som älskar dig!!!
Saknad
Igår kväll satt jag och Kim och kollade på massa gamla kort, och vi pratade mycket om våran gamla lägenhet. Saknar den så otroligt mycket. Man har så enormt många minnen från ett ställe man bott på så länge. Jag var 23 år när jag flyttade in och 40 när jag flyttade därifrån. Lite sorgligt är det allt.
Här sitter jag och Kim (Carmens fot i högra hörnet) i vårat gamla kök på 20 m2 och röker under fläkten. Alltid ostädat och jävligt, men himla trivsamt och mysigt.
Jimmy och Michelle hade alltid plats för diverse MMA-fighter också :)
Vi saknar verkligen vårat gamla hem jättemycket
Här sitter jag och Kim (Carmens fot i högra hörnet) i vårat gamla kök på 20 m2 och röker under fläkten. Alltid ostädat och jävligt, men himla trivsamt och mysigt.
Jimmy och Michelle hade alltid plats för diverse MMA-fighter också :)
Vi saknar verkligen vårat gamla hem jättemycket
Sommar 2006
Hittade precis ett litet kort från sommaren 2006. Det är taget utanför min gamla lägenhet. Här är jag tillsammans med lille Oliver 2 år och våran älskade Buzz. Våran fine lille Buzzen levde bara några månader till. Saknar dig min lille älskling.
Lycklig sjukling
Jag är väldigt lyckligt lottad som är omgiven av så gulliga och omtänksamma små sötnosar!
Med halsont, snuva, luftrörskatarr med hostattacker, infektionsastma och hög feber i kombination med diverse frakturer
borde jag vara i desperat behov av Karlsson på takets berömda kuckelimuckmedicin som botar allt, men icke då, jag har något som är mycket bättre. Nämligen mina alldeles egna underbara små änglar!
Först blir jag väckt på sängen med kaffe klockan tio av Michelle. Hon ska jobba mellan 12.30-21.30 idag, men har så lång resväg så hon måste åka redan klockan elva. Trots att hon inte kommer att vara hemma förrens halv tolv i kväll frågar hon om jag behöver hjälp med något innan hon måste gå. Sen tar hon ut Freja en sista gång innan hon sticker.
Klockan elva kommer Jimmy för att titta till sin lilla mamma innan han ska till sin träning som ligger åt motsatt håll. Vi sitter och pratar lite om ditten och datten innan han måste skynda sig iväg för att hinna.
Halv tolv kommer världens gulligaste sms från Kim: "Hej mammsi! Jag är hemma och ruttnar. Jag tänkte om du ville ta en kaffe eller två :) och eftersom du är lite sjuk så behöver du nog lite hjälp med Presan. Puss och kram."
Halv fem kommer Sigge efter jobbet och kör mig till skoaffären, det är bara rätt in, hämta, betala, ut och hem igen. Vilken service! Sen hjälper han mig med Freja innan han ska på klubbmöte.
Kan man vara annat än lycklig, fastän man är sjuk, mår jättedåligt och knappt orkar gå, när man är omgiven av så underbara personer? Tack för att ni finns i mitt liv!!!
Höstens outfit
Eftersom min nyaste jacka och handväska är svarta så har jag bestämt mig för att hålla alla basplagg i svart, det passar bäst också då jag är blondin. Jag har köpt så mycket kläder i grått, fushia, rosa och svart, allt från kjolar, koftor, linnen, tunikor, tights och strumpbyxor, så nu kan jag mixa allt och även ha jeans till. Mycket stickat, mjukt och fluffigt blir det :)
I morgon ska jag köpa nya skor. Eller stövlar rättare sagt. Har redan kollat in vilka jag ska ha och dom passar perfekt nu till hösten. Ett par för varje tillfälle. Promenader med hunden, lite finare till vardags och riktigt snygga för speciella och festligare stunder. Matchande smycken fixar jag nog helst själv. Design a la Lotta Gotti.
Tre par svarta blir det. En stövlett i mocca, lite klack men ändå "promenadvänlig", en högre stövel i mocca med låg klack, mest till vardags för längre hundpromenader och en hög skinnstövel med hög klack. Detta kommer att bli kanon!
I morgon ska jag köpa nya skor. Eller stövlar rättare sagt. Har redan kollat in vilka jag ska ha och dom passar perfekt nu till hösten. Ett par för varje tillfälle. Promenader med hunden, lite finare till vardags och riktigt snygga för speciella och festligare stunder. Matchande smycken fixar jag nog helst själv. Design a la Lotta Gotti.
Tre par svarta blir det. En stövlett i mocca, lite klack men ändå "promenadvänlig", en högre stövel i mocca med låg klack, mest till vardags för längre hundpromenader och en hög skinnstövel med hög klack. Detta kommer att bli kanon!
September
Nu är det höst på riktigt. Hösten är verkligen riktigt mysig. Det är liksom promenadårstiden nummer ett. Lagom varmt så man inte svettas och lagom kallt så man inte fryser. Och tid till allt som inte hinns med under sommaren. Man kan med andra ord tillbringa mer tid inomhus utan att få dåligt samvete. Och det passar ju väldigt bra för min del, för nu har min snuva och hosta som bröt ut i fredags åkt längre ner. Har värsta luftrörskatarren med hostanfall. Får snällt traska iväg till doktorn, som jag så sällan besöker, för jag vet att det blir lunginflammation inom några dagar. Jädrans skit också, har redan hostat sönder revbenen och skulderbladet igen, undrar om dom frakturerna ens kommer hinna läka innan nyår? Positiva tankar, en slurk Cocillana...och mera positiva tankar...
Idag ska jag sitta och göra smycken en lång stund. Har fått lite designideer som jag ska prova, och blir det som jag tänkt mig monterar jag ihop dom. Sen får jag hoppas att personerna dom är till tycker om dom :)
Lite vackra höstbilder att pigga upp sig med. Finns det någon årstid som har finare färger än hösten tro?
Idag ska jag sitta och göra smycken en lång stund. Har fått lite designideer som jag ska prova, och blir det som jag tänkt mig monterar jag ihop dom. Sen får jag hoppas att personerna dom är till tycker om dom :)
Lite vackra höstbilder att pigga upp sig med. Finns det någon årstid som har finare färger än hösten tro?
Det finns en ängel hos dig
K(l)antareller
Då var man hemma i Gbg igen då. Hade verkligen noll lust att åka hem. Det var jättefint väder och solen sken, höst men ändå varmt och skönt. På fredag kväll hanns det inte med så mycket, vi tände massor av värmeljus och lyktor och bara mös och tog det lugnt. Men på lördagen minsann, då skulle Michelle prompt ut i skogen och plocka kantareller och taggsvamp i mängder! Vi gick och gick i tre timmar, över stockar och stenar, över små bäckar och i sumpmark och små träsk, Michelle i mina stövlar och jag i hennes söndriga skor, och vi hittade bara en enda ynklig kantarell. Men det var en himla trevlig promenad med massor av flabbisar och Freja var lyckligare än någonsin förr.
På väg till skogen skulle vi först hälsa på hästen Sabina. Det är rutin för Freja att stå med tassarna på hennes staket och slicka henne på mulen. Och Sabina har inget emot Frejas ivriga kärleksförklaringar annars, men nu fick hästen lite knäckebröd och då skulle liksom Freja in i munnen på Sabina för att smaka, och den lilla hästen fattade ju ingenting. Väl i skogen skulle Freja bada i varenda liten pöl och bäck som fanns. Hon hoppade i med magplask på de djupa ställena och klafsade runt som en galning. Hon hoppade och skuttade och rullade runt i tjock mossa och lera. Det var full rulle på henne hela tiden. Men en liten puss hann hon med i sin iver i alla fall. Det är jag i skogsmullemundering (och proppfull svampkorg) som får mig en puss, men det berodde bara på att jag hade en halstablett i munnen som hon ville ha :)
Söndagen ägnade jag åt att kratta löv, växelvis lika mycket från höger och vänster håll, för att träna armar, axlar och rygg. Sen höstsådde jag lite frön så dom kommer upp till nästa sommar. I den rabatten som går i rött, gult, orange, blått och silver sådde jag en blodröd opiumvallmo. På ett annat ställe som är svårrensat finns det vita rosor som växer lite hejbaburiba, så där sådde jag fingerborgsblommor i vitt, ljusrosa och mörkrosa, och trädgårdsnattviol i två olika lila nyanser. Michelle hjälpte mig också att ta bort massa sly och småträd som vuxit upp lite här och där längst bort i trädgården. Vi tog också bort massor med brännässlor och hallonskott som satt sig i våran lilla vårrabatt. Hade velat stanna kvar i flera dagar och göra mycket mer, men måste hem till tråkiga vardagen igen. På fredag kommer Anna och Peter, det är trevligt och något att se fram emot. På lördag åker jag upp igen. Ska fråga Jimmy om han vill hänga med, han ville inte denna helgen, men kanske hänger med nästa. Det hade varit himlans mysigt. Michelle jobbar hela helgen, så då får jag rå om Jimmy helt och hållet.
Sov gott och dröm sött. Kärlek till er alla!!!
På väg till skogen skulle vi först hälsa på hästen Sabina. Det är rutin för Freja att stå med tassarna på hennes staket och slicka henne på mulen. Och Sabina har inget emot Frejas ivriga kärleksförklaringar annars, men nu fick hästen lite knäckebröd och då skulle liksom Freja in i munnen på Sabina för att smaka, och den lilla hästen fattade ju ingenting. Väl i skogen skulle Freja bada i varenda liten pöl och bäck som fanns. Hon hoppade i med magplask på de djupa ställena och klafsade runt som en galning. Hon hoppade och skuttade och rullade runt i tjock mossa och lera. Det var full rulle på henne hela tiden. Men en liten puss hann hon med i sin iver i alla fall. Det är jag i skogsmullemundering (och proppfull svampkorg) som får mig en puss, men det berodde bara på att jag hade en halstablett i munnen som hon ville ha :)
Söndagen ägnade jag åt att kratta löv, växelvis lika mycket från höger och vänster håll, för att träna armar, axlar och rygg. Sen höstsådde jag lite frön så dom kommer upp till nästa sommar. I den rabatten som går i rött, gult, orange, blått och silver sådde jag en blodröd opiumvallmo. På ett annat ställe som är svårrensat finns det vita rosor som växer lite hejbaburiba, så där sådde jag fingerborgsblommor i vitt, ljusrosa och mörkrosa, och trädgårdsnattviol i två olika lila nyanser. Michelle hjälpte mig också att ta bort massa sly och småträd som vuxit upp lite här och där längst bort i trädgården. Vi tog också bort massor med brännässlor och hallonskott som satt sig i våran lilla vårrabatt. Hade velat stanna kvar i flera dagar och göra mycket mer, men måste hem till tråkiga vardagen igen. På fredag kommer Anna och Peter, det är trevligt och något att se fram emot. På lördag åker jag upp igen. Ska fråga Jimmy om han vill hänga med, han ville inte denna helgen, men kanske hänger med nästa. Det hade varit himlans mysigt. Michelle jobbar hela helgen, så då får jag rå om Jimmy helt och hållet.
Sov gott och dröm sött. Kärlek till er alla!!!
Time to relax
Nu är det verkligen skönt att det äntligen är fredag! Ska först förbi Landvetter och gratta lille Oliver på 4-årsdagen, sen är det raka vägen upp till sommarstugan och där stannar vi till söndag kväll. Hade det inte varit för att Freja har sin valpkurs på måndag och att Michelle ska jobba, så hade jag stannat däruppe själv med Freja resten av veckan. Är sååå jävla pissed off angående en grej jag fått reda på så jag tror jag exploderar av ilska! Men, men, no act before 100% fact... Därför är det bättre att åka till ett lugnt ställe och lugna ner mig. Hoppas någon dag blir fin så man kanske kan grilla en sista gång och äta ute. Det är så mysigt med tystnaden, skymningen och tända ljus!
Det här är riktigt mysigt, eller som Michelle skulle säga; "softilation", hennes egenuppfunna ord, med andra ord, det är väldigt viktigt att ta det lite piano och bara "softilera".
Nä, upp till bankomaten, ner till djuraffären och köpa halsbandet och kopplet som vi beställt till Feja. Sen hem och packa och dra härifrån fort som faan.
Önskar alla mina goa bloggläsare en riktigt fin och underbar helg. Ta väl hand om varandra!
Det här är riktigt mysigt, eller som Michelle skulle säga; "softilation", hennes egenuppfunna ord, med andra ord, det är väldigt viktigt att ta det lite piano och bara "softilera".
Nä, upp till bankomaten, ner till djuraffären och köpa halsbandet och kopplet som vi beställt till Feja. Sen hem och packa och dra härifrån fort som faan.
Önskar alla mina goa bloggläsare en riktigt fin och underbar helg. Ta väl hand om varandra!
Sova gott - not
Nääe, nu känner jag mig som Robert Gustavsson i Nile City när han är Weiron i Ottan alltså. Somnar halv fyra och vaknar halv sju. Det är ju bara trucken och cementblandaren som fattas. Har redan hunnit läsa GP:n och druckit kaffe och dragit i mig minst tre cigg. Fyyy vad äckligt det är när jag tänker efter. Jag måste sluta röka nu! Tycker det blir vidrigare för varje dag som går. Det är samma sak med mat. Jag klarar inte av viss mat längre utan att må illa av blotta tanken. Äter iof inte kött sedan ett bra tag tillbaka, bara fisk och kycklingfile, men tom kycklingen har liksom börjat växa i munnen. Nu ska vi bli hälsosammare värre här hemma from idag. Jag vet att Michelle hänger på (kanske inte med rökstopp) med hela huvudet. Mer frukt, grönsaker och rotfrukter, och inget mer vitt bröd, vit pasta och annan skit. Idag ska det storhandlas! Och även om jag inte sover bättre direkt efter ovanstående förändringar så lär jag ju må betydligt mycket bättre snart.
Uppdatering
Innan jag uppdaterar lite angående vad som hänt igår och idag, måste jag bara först informera några av mina mest ihärdiga läsare, de sk parasiterna, följande; Jag publicerar inte era obildade kommentarer mer. Varken jag eller någon annan är intresserade. Läs ovanstående budskap i bilden...bra, ni förstod nästan innebörden! Duktiga idioter äter sand.
Igår passade jag och Michelle lille Oliver. Sen kom Veronica, Liam och Kim och vi fikade och hade jättemysigt. Senare gick Michelle ensam på hundkursen eftersom Freja höglöper, så vi hade världens gosestund jag och Freja.
Idag ringde min väninna A, och vi planerade in en trevlig hemmakväll här nästnästa fredag. Det ska bli otroligt kul, för A är så himla gullig, rolig och snäll. Så det ser jag verkligen fram emot. En anledning att storstäda också :)
Sen kom Jimmy hit så han och jag kunde fixa massa papper och grejer. Skönt att allt håller på att lösa sig nu. Bara lite smått kvar, sen är vi färdiga. Fick tvinga honom att åka till en läkare efteråt, för han hade en jättebula på benet som var stor som en halv grapefrukt och megainfekterad. Han tror ju att han kan fixa sånt själv genom att göra hål och trycka ut varet. Först ville han inte få "nån jävla pencillin", men när jag sa att det kunde sprida sig in till skelettet åkte han till slut.
Lite senare sov jag, Michelle och Freja middag i 2 timmar under ett stort duntäcke. Det är så kallt i den här lägenheten så det isar i fötterna och benen. Vi vaknade först när Kim kom. Hon hade med sig några dvd:er med "Rena Rama Rolf" som vi kollade på en stund. Sen tittade vi på "Anchorman", som jag iof redan sett, men vi flabbade lika mycket ändå.
På fredag ska vi hem till Veronica och Stefan på kalas, för lille Oliver fyller 4 år. På lördag ska vi upp till landet. Gud vad gott! Har två rosbuskar och tre clematis som måste grävas ner innan det blir för kallt. Och nu är det ju faktiskt höst, det måste man ju erkänna för sig själv. Men hösten är fin och mysig också. 
Nu har vi gjort en hel långpanna med klyftpotatis i ungnen som vi ska dippa i chilisås. Jag, Michelle och Kim ska proppa i oss medans vi kollar lite sidor på internet. God natt och sov så gott alla!
I love Ja Rule
Den här låten ger mig fortfarande rysningar!
När jag hör den här så tänker jag mig tanken att bara vara utomhus när det regnar. Ett varmt sommarregn som man blir helt dyngvåt av, fast det gör inget, för man fryser inte ett dugg. Allt är bara rent, skönt och varmt. :D
Rolig lördag
Ja just det ja, höll ju på att glömma lördagen! Snacka om en jättefin dag med strålande solsken och riktig sommarvärme. Det kunde inte blivit bättre än så. Det kom hur mycket folk som helst från alla möjliga klubbar i Göteborg med omnejd. Och dom som tävlade gav ju verkligen järnet, så det blev en hel del flabbisar också. Vi fick oss några skrattanfall när Tompen ropade ut i mikrofonen att Krim var inne på området och att alla borde gömma undan sina puffror och andra vapen. Med andra ord, kanonväder, mycket folk och alla var på gott humör!
Hawks MC anordnar varje år GBK Biker Mästerskap i Mini-Cross till förmån för Gastarna
19 MC-klubbar deltog i tävlingen, men (shame on me) jag minns inte vilken klubb som vann.
Och här sitter vi på den bästa trästocken :) Kim, Michelle och jag.
Hawks MC anordnar varje år GBK Biker Mästerskap i Mini-Cross till förmån för Gastarna
19 MC-klubbar deltog i tävlingen, men (shame on me) jag minns inte vilken klubb som vann.
Och här sitter vi på den bästa trästocken :) Kim, Michelle och jag.
Oändligt tacksam
Jaa, fy faan rent ut sagt, vad tacksam jag är över att jag avslutade mitt senaste förhållande! När jag dumpade honom
visste jag redan mycket om vem han egentligen var, "personen bakom masken", och det jag misstänkte och anade då har nu visat sig stämma till 100%. Alltså stämde min intuition angående att något var alldeles åt helvete fel och sjukt vad gällde den personen! Jag kallar honom för personen, för han är inte värd beteckningen MAN. För att kallas MAN behövs helt andra egenskaper och kvaliteer än vad den här personen hade/har. Jag känner mig i alla fall oerhört tacksam, glad och nöjd över att jag avslutade skiten. Och mitt hjärta blev inte krossat över förlusten av honom, tvärtom, en sten föll från mitt hjärta när jag blev av med bördan! Som jag skrivit i tidigare inlägg, det enda jag ångrar är att jag inte sparkade honom i röven tidigare.
Det jag känner idag är bara en stor sorg och medkänsla för alla dom som han lurat, playat och dragit över under de senaste 8 månaderna. Han har ju inte bara kört dubbelt, tredubbelt eller femdubbelt, utan mycket värre än så. Alla dom som varit med på noterna om ett one-night-stand är det inte synd om, men alla andra som fått känslor för honom då? Jag vet ju så väl att han uppmuntrat dessa tjejer nåt så in i vassen samtidigt som han själv inte menat något annat än att få sig ett skjut. Några av er läser ju min blogg, och jag försäkrar er om att han krossat många fler hjärtan än era. Han är inte värd eran sorg! Han är ett riktigt praktsvin, ett asshole, en player, en hunter, en samlare och en störd missbrukare som är i behov av proffessionell hjälp med både det ena och det andra.
Ett litet tips till alla tjejer/killar, kvinnor/män där ute. Ta lite referenser på "the one in your mind" nästa gång du träffar någon. Det skadar inte. Blir personen i fråga sur över det...ja då betyder det ju bara att det finns något att dölja. Eller hur?
visste jag redan mycket om vem han egentligen var, "personen bakom masken", och det jag misstänkte och anade då har nu visat sig stämma till 100%. Alltså stämde min intuition angående att något var alldeles åt helvete fel och sjukt vad gällde den personen! Jag kallar honom för personen, för han är inte värd beteckningen MAN. För att kallas MAN behövs helt andra egenskaper och kvaliteer än vad den här personen hade/har. Jag känner mig i alla fall oerhört tacksam, glad och nöjd över att jag avslutade skiten. Och mitt hjärta blev inte krossat över förlusten av honom, tvärtom, en sten föll från mitt hjärta när jag blev av med bördan! Som jag skrivit i tidigare inlägg, det enda jag ångrar är att jag inte sparkade honom i röven tidigare.
Det jag känner idag är bara en stor sorg och medkänsla för alla dom som han lurat, playat och dragit över under de senaste 8 månaderna. Han har ju inte bara kört dubbelt, tredubbelt eller femdubbelt, utan mycket värre än så. Alla dom som varit med på noterna om ett one-night-stand är det inte synd om, men alla andra som fått känslor för honom då? Jag vet ju så väl att han uppmuntrat dessa tjejer nåt så in i vassen samtidigt som han själv inte menat något annat än att få sig ett skjut. Några av er läser ju min blogg, och jag försäkrar er om att han krossat många fler hjärtan än era. Han är inte värd eran sorg! Han är ett riktigt praktsvin, ett asshole, en player, en hunter, en samlare och en störd missbrukare som är i behov av proffessionell hjälp med både det ena och det andra.
Ett litet tips till alla tjejer/killar, kvinnor/män där ute. Ta lite referenser på "the one in your mind" nästa gång du träffar någon. Det skadar inte. Blir personen i fråga sur över det...ja då betyder det ju bara att det finns något att dölja. Eller hur?
Fördomar
Godmorgon i ottan alla trevliga människor, hoppas ni sovit gott. Här sitter jag med ciggen i högsta hugg och kaffekoppen i andra handen sen halv sjutiden och filosoferar lite. Sitter och funderar lite över hur många människor det är som har fördomar angående olika hundraser. Vill först bara poängtera att jag har full förståelse för att en del är rädda för hundar och att jag och Michelle alltid håller våran hund i stramt koppel intill kroppen på promenader bland folk. Freja får inte göra hopp och skutt mot andra, och hon fick redan som liten valp lära sig att umgås med barn i alla åldrar, samt att inte hoppa upp på andra vid möten utomhus. Detta fick hon lära sig allra först med tanke på hur stor och bamsig hon kommer att vara som fullvuxen. Men det jag stör mig lite på är den allmäna uppfattningen om att alla sk "kamphundar" är totalt livsfarliga. Det är inte hunden som är livsfarlig - det är alltid ägarens fel. Med rätt ägare är ingen hund farlig, och med fel ägare är vilken hund som helst farlig.
Här har vi Freja på en bild som är tagen för några dagar sedan. Hon är 8 och en ½ månad gammal. Visst är hon stor, kraftig, muskulös och rätt biffig, men man kan ju tydligt se att det är en valp. Någorlunda hundvana människor kan ju även vid blotta åsynen av hunden se dess vänligt sinnade kroppspråk. Snälla ögon, öronens ställning och avslappnade attityd. När Freja möter andra hundar, spelar ingen roll vilken hund, så sätter hon sig direkt och väntar. Hon skäller aldrig, inte ens om aggressiva hundar skäller på henne, hon rusar aldrig på, hon kan leka med alla, stora som små raser, med
tikar likväl som hanar och med valpar likväl som vuxna. Hon anpassar sig alltid till den andra hundens storlek i leken.
Saker som sitt, ligg, vacker tass, high-five, rulla runt osv har hon kunnat sen hon var liten. Men nu går vi på kurs med Freja för att grundlägga den sk vardagslydnaden. Han ska kunna stanna, gå fot och bara ta saker på kommando tex. Jag och Michelle övar i genomsnitt ca 2 timmar om dagen med henne, och hon är jätteduktig och lättlärd. Vi kommer även att gå många fler fortsättningskurser med henne. Det måste vi, det är vår skyldighet som hundägare, med tanke på att hon är den största (storleksmässigt) bland de hundraser som räknas till de sk kamphundarna.
Det jag tycker är så synd och tråkigt är att så många andra (inte alla) människor som själva är hundägare, inte verkar ha en aning om hur hundar fungerar. Som om dom anser att just deras hund inte behöver någon uppfostran bara för att det är en golden eller en tax och därmed inte är "en farlig hund". Just dessa personer är också dom som inte kan tyda andra hundars kroppsspråk, utan tar stora svängar förbi Freja, fastän hon med hela sin kropp tydligt visar hur vänligt sinnad hon är. Detta gäller självklart inte alla, för Freja har hur många hundkompisar som helst. Jag tycker bara det är trist med den attityden hos vissa. Freja är världens snällaste, och en mer psykiskt stabil hund får man leta länge efter.
Ja, så här uppfattar nog en del våran Freja. Men inget kan vara mer fel. Hon har inga vakttendenser, hon skäller inte över någonting och hon har aldrig visat någon aggressivitet. Tvärtom - hon älskar allt och alla :)
Här har vi Freja på en bild som är tagen för några dagar sedan. Hon är 8 och en ½ månad gammal. Visst är hon stor, kraftig, muskulös och rätt biffig, men man kan ju tydligt se att det är en valp. Någorlunda hundvana människor kan ju även vid blotta åsynen av hunden se dess vänligt sinnade kroppspråk. Snälla ögon, öronens ställning och avslappnade attityd. När Freja möter andra hundar, spelar ingen roll vilken hund, så sätter hon sig direkt och väntar. Hon skäller aldrig, inte ens om aggressiva hundar skäller på henne, hon rusar aldrig på, hon kan leka med alla, stora som små raser, med
tikar likväl som hanar och med valpar likväl som vuxna. Hon anpassar sig alltid till den andra hundens storlek i leken.
Saker som sitt, ligg, vacker tass, high-five, rulla runt osv har hon kunnat sen hon var liten. Men nu går vi på kurs med Freja för att grundlägga den sk vardagslydnaden. Han ska kunna stanna, gå fot och bara ta saker på kommando tex. Jag och Michelle övar i genomsnitt ca 2 timmar om dagen med henne, och hon är jätteduktig och lättlärd. Vi kommer även att gå många fler fortsättningskurser med henne. Det måste vi, det är vår skyldighet som hundägare, med tanke på att hon är den största (storleksmässigt) bland de hundraser som räknas till de sk kamphundarna.
Det jag tycker är så synd och tråkigt är att så många andra (inte alla) människor som själva är hundägare, inte verkar ha en aning om hur hundar fungerar. Som om dom anser att just deras hund inte behöver någon uppfostran bara för att det är en golden eller en tax och därmed inte är "en farlig hund". Just dessa personer är också dom som inte kan tyda andra hundars kroppsspråk, utan tar stora svängar förbi Freja, fastän hon med hela sin kropp tydligt visar hur vänligt sinnad hon är. Detta gäller självklart inte alla, för Freja har hur många hundkompisar som helst. Jag tycker bara det är trist med den attityden hos vissa. Freja är världens snällaste, och en mer psykiskt stabil hund får man leta länge efter.
Ja, så här uppfattar nog en del våran Freja. Men inget kan vara mer fel. Hon har inga vakttendenser, hon skäller inte över någonting och hon har aldrig visat någon aggressivitet. Tvärtom - hon älskar allt och alla :)
Purple haze mood
Jaa, nu är jag inne i min rosa-och-lila-period igen då, som kanske märks? Tack Michelle för din hjälp, du är alltid lika snäll och gullig och hjälper gamla mammsen :) Och en liten bild på en rosa ros för att verkligen piffa till det hela också.
Idag har jag färgat och klippt håret, ser inte klokt ut, men det skiter jag i. Sen har jag och Michelle gjort gulashsoppa igen, 5 liter den här gången så Michelle blir nöjd. När jag rörde runt i soppan sist så skvätte jag givetvis ner både jeansen och min nya tröja, klumpig som jag är. Jaja, shit happens. Idag mår jag i alla fall lite bättre och känner mig inte så trött. Det känns riktigt bra faktiskt för då orkar jag nog hänga på i morgon. Vi är ju rätt många som ska dit, så det blir jätteskoj.
Crosstävlingen börjar klockan 12 och det är 18 mc-klubbar som ska tävla mot varandra. Kul att så många klubbar har anmält sig i år för det är ju till förmån för speedwayklubben Gastarna. Efter tävlingen ska vi hem igen och käka middag, duscha och softa lite, så åker vi ut till Hawks senare på kvällen igen. Ser faktiskt fram emot att träffa alla underbara och goa människor jag känner. Jag är ju inte utanför dörren alltför ofta precis. Så i morgon är det full fart med andra ord!
3 konstiga dagar
Usch vad allt har känts konstigt sen i måndags. Har varit så trött men inte kunnat sova riktigt. Somnat vid 2 eller 3 på natten för att vakna genomsvettig ett par gånger innan jag blir klarvaken vid halv sjutiden. Har iof sovit någon timma på eftermiddagen, men när jag vaknar så är jag bara ännu tröttare. Nu har jag varit vaken sen 6, men somnade halv fyra. Inte konstigt att det dunkar i huvudet. Känns som jordens baksmälla varje morgon fast jag aldrig ens dricker alkohol.
Igår röjde jag och Michelle här i storarummet i flera timmar, så nu börjar det likna ett hem. Bara fönsterputsning och tvätt av soffkuddar som återstår nästan. Det känns i alla fall väldigt skönt. Sen är det bara lite smått kvar här och i Michelles rum, som upphägning av lite tavlor, lampor och sladdar mm, sen är 2 rum helt klara. Eftermiddagen tillbringade vi på Frölunda Torg med att sätta sprätt på lite pengar i underklädesaffären. Michelle sken som en sol som vanligt :)
Ska se om jag orkar fixa mina naglar idag. Köpte ett så fint nagellack igår och det måste ju bara invigas. Ska blondera och klippa håret också, i fall jag mot all förmodan skulle orka (och vilja) åka med ut till Hawks på lördag. Det blir nog kul för det är 18 klubbar som anmält sig till tävlingen på dagen klockan 12. Och på kvällen är det nåt rockabillyband som ska spela, så det lär bli en salig blandning av bikers, raggare och annat folk. Hoppas jag har lust att gå på lördag.
Igår röjde jag och Michelle här i storarummet i flera timmar, så nu börjar det likna ett hem. Bara fönsterputsning och tvätt av soffkuddar som återstår nästan. Det känns i alla fall väldigt skönt. Sen är det bara lite smått kvar här och i Michelles rum, som upphägning av lite tavlor, lampor och sladdar mm, sen är 2 rum helt klara. Eftermiddagen tillbringade vi på Frölunda Torg med att sätta sprätt på lite pengar i underklädesaffären. Michelle sken som en sol som vanligt :)
Ska se om jag orkar fixa mina naglar idag. Köpte ett så fint nagellack igår och det måste ju bara invigas. Ska blondera och klippa håret också, i fall jag mot all förmodan skulle orka (och vilja) åka med ut till Hawks på lördag. Det blir nog kul för det är 18 klubbar som anmält sig till tävlingen på dagen klockan 12. Och på kvällen är det nåt rockabillyband som ska spela, så det lär bli en salig blandning av bikers, raggare och annat folk. Hoppas jag har lust att gå på lördag.
Njutning
Åååh vad gott. Sitter i sängen med min laptop och kollar runt lite. Har tagit världens längsta och skönaste bad med en underbar pärlextraktcreme i som jag fått av Basia. Innan badet var det den obligatoriska (och omständiga) proceduren med fotfilen, nagelklippning, nagellacksborttagning, helrakning, scrubbing med creme och scrubhandske från topp till tå, hårtvätt och isättning av balsam. Och en varm dusch på det. Sen...badar man i doftande silkesmjukt vatten tills man är helt varm och uppmjukad i alla muskler och leder. Ur med vattnet och tvätta hela kroppen med olivtvål och med barnolja på lite torrare ställen som skenben och armbågar. Duscha nästan kallt och sen svepa in sig i mjuka fluffiga handdukar. Det är verkligen gott. Därefter bodylotion på hela kroppen så man blir mjuk och len som en bäbis, och sen ansiktets produkter icke att förglömma. Efter detta känner jag mig så avslappnad, ren och fräsch, och färdig för sängen som är renbäddad med mjuka lakan...mmmm, detta är vardagens lyx! Innan sänggåendet avslutar jag denna härliga stund med att röka 2 cigg...snacka om äckligt. Jag måste ta mig i kragen och sluta röka igen, det luktar ju för faan Orvar!
Sov sött och dröm fina drömmar gott folk. God natt.
Sov sött och dröm fina drömmar gott folk. God natt.
Alltid lika lättlurad
Min son har sedan många år tillbaka satt i system att försöka lura mig angående alla möjliga grejer han kommer på. Och puckad och godtrogen som jag är så går jag på det vareviga gång. Det slår aldrig fel. Han är så himla övertygande så det går inte att beskriva. Igår hände det igen. Jag pratade lite med honom på msn igår kväll, och då började han berätta att han släktforskat på internet en tid. Och vet ni vad han hade hittat? Jo, en avlägsen släkting som hette "Roger Rossini", från Chicago, livvakt till Frank Sinatra minsann och en ökänd maffioso. Han blev även dömd till dödsstraff för 9 mord. Och det mest otroliga var att han var häpnadsväckande lik Jimmy! Jag försökte förklara att vi inte har någon släkt over there, och inga italianos som förfäder heller för den delen, vi är ju så totalt svenska så det finns inte :) "Joo, men han hade nog ett taget namn mamma, fattar du väl. Jag skickar en bild på honom nu så du kan se hur lika vi är." Ja, ok.
Ja, ni kan ju alla se den otroliga likheten, eller hur?
Ja, ni kan ju alla se den otroliga likheten, eller hur?
Totalkörd nörd
Jag är verkligen världens tråkigaste person. Här blir man medbjuden på än det ena och än det andra, men följer jag med? Nääe. Som i kväll till exempel, är bjuden på en inflyttningsfest till en kille, men jag har redan tackat nej. Till alla andra grejer det senaste halvåret också för den delen. I slutet på maj var jag iof på Hawks MC, när Sigge hade sin 50-års fest. Men det var väl allt år 2008 för min del. Vad faan är det för fel?
Man blir utbjuden på dejter, bio, cafe och privatfester, tack så mycket, men nej tack. Man blir inbjuden till olika MC-fester och träffar, tack, men nej tack. Jag skulle åkt med Hawks till 40-årsjubileumet på Sofia Hogs men backade ur. Skulle åkt med på GBK:s Toy Run men backade ur. Nu har Hawks sin speedway nästa lördag, med fest på kvällen, och vi är flera som ska dit på dagen om det är någorlunda väder (på kvällen spelar vädret rock´n´roll). Ska vi slå vad om vad jag gör nästa lördag? Följer jag med till Hawks eller stannar jag hemma med Freja?
Den som gissar rätt vinner 20 valfria böcker ur min nystädade bokhylla. Priset kan hämtas hemma hos mig på söndagen och en trevlig fika ingår också. 
Ha en fortsatt trevlig helg alla. Och ett litet tips till alla er normala - lev som om varje dag vore den sista!
Upp med klenoderna
Ungefär så här har jag sett ut tills för en timme sen. Dock inte med en så fin morgonrock, för Freja styckade skärpet igår. Nu ser jag ut som en riktig lortgris, svart av gammalt damm i ansiktet och på händerna, för jag sorterar böcker. James Patterson där, Michael Connelly där, Jeffery Deaver där och Jonathan Kellerman där...osv...osv... Det är bara alla romaner kvar nämligen, för alla faktaböcker har jag redan sorterat och ställt upp.
Hela storarummet är fullt av boktravar och på golvet har det blivit en jättehög med böcker som ska slängas. Det är såna böcker som våra tidigare hundar tuggat på och som inte har några ryggar kvar. Ut med skiten! Michelle som är bakfull sitter i soffan och tittar på spektaklet. I hennes knä och runt om henne ligger alla böcker som jag tycker att hon ska läsa, så hon får dom och kan sätta dom i sin bokhylla. Mmmm, säger hon och ler när jag berättar om handling mm. Nog att hon bryr sig i sitt tillstånd :) Stackars henne.
Ja detta är vad jag ska göra dom närmsta timmarna. Ha det så gott alla.
Tant har ont
Jaha, här sitter jag framför laptopen igen? Många inlägg lär det bli idag för jag måste sätta mig ner och vila ryggen och axlarna minst en gång i timmen. Däremellan viker jag rentvätt och fixar med bokhyllorna. Jag känner av min osteoporos (osteogenesis imperfecta) mer och mer för varje dag som går. Ryggen blir svagare och jag riktigt känner hur ryggkotorna åker ihop och pressas samman. Sen har nog det spräckta skulderbladet börjat läka ihop fel, för det gör skitont och har blivit en konstig kant i mitten som krasar när man trycker där. Fast det rättar nog till sig när det blivit en broskbildning sen. Det värker i höftlederna, knäna och fotlederna när jag går. Nacken, axlarna och huvudet värker hela tiden, börjar få tillbaka alla dom smärtor jag hade dom första åren efter mina whiplashskador. Dom mildrades faktiskt med åren, så det gick att stå ut och leva med dom, men nu verkar det som om alla grejerna kommer smygandes tillbaka igen.
Ja, jag har bara två alternativ att välja på. Inget av dom kan ju hejda osteoporosens förlopp, men det kan ju kännas bättre och göra mindre ont i alla fall. Om jag inte bryter något mer dom närmsta månaderna då förstås, för då är man låst igen. Där jag har min psykiater, kurator och samtalsterapeut finns det också sjykgymnastik. Lite mjukare och lugnare än om man skulle "gruppträna" på ett vanligt gym. Och "gymma" ensam kan jag göra hemma eller hos Jimmy om jag skulle vilja det. Men här tar dom hänsyn till att man är skröplig och ledbruten, och alla andra är väl inte i toppform heller, så man behöver ju inte skämmas :)
Där har dom "Kroppskännedom i grupp", och det finns 4 olika former att välja mellan. Man får vara med på alla om man vill, eller bara en eller två, det är helt valfritt. Och eftersom jag har frikort så är det gratis också, och det är ju kanon. Nu har grupperna redan startat, det sk "schemat för tidig höst - 2008", men det gör inget ändå för jag har frakturer som måste läka först. Men sen börjar det om igen i början på oktober, och då är jag nog färdigläkt och lagom mör :) Nu är kruxet bara att bestämma sig för vilken av kurserna man ska välja, eller om jag ska välja två. Det får funderas på, för alla fyra låter lika roliga. Har någon ett förslag så är det mer än välkommet. Det som finns är: "Kroppskännedom med pilates" "Yoga med mindfullness" "Meditation" och "Basal kroppskännedom med qigong" Jaa, vad tycker ni? Tipsa gärna tack!
Ja, jag har bara två alternativ att välja på. Inget av dom kan ju hejda osteoporosens förlopp, men det kan ju kännas bättre och göra mindre ont i alla fall. Om jag inte bryter något mer dom närmsta månaderna då förstås, för då är man låst igen. Där jag har min psykiater, kurator och samtalsterapeut finns det också sjykgymnastik. Lite mjukare och lugnare än om man skulle "gruppträna" på ett vanligt gym. Och "gymma" ensam kan jag göra hemma eller hos Jimmy om jag skulle vilja det. Men här tar dom hänsyn till att man är skröplig och ledbruten, och alla andra är väl inte i toppform heller, så man behöver ju inte skämmas :)
Där har dom "Kroppskännedom i grupp", och det finns 4 olika former att välja mellan. Man får vara med på alla om man vill, eller bara en eller två, det är helt valfritt. Och eftersom jag har frikort så är det gratis också, och det är ju kanon. Nu har grupperna redan startat, det sk "schemat för tidig höst - 2008", men det gör inget ändå för jag har frakturer som måste läka först. Men sen börjar det om igen i början på oktober, och då är jag nog färdigläkt och lagom mör :) Nu är kruxet bara att bestämma sig för vilken av kurserna man ska välja, eller om jag ska välja två. Det får funderas på, för alla fyra låter lika roliga. Har någon ett förslag så är det mer än välkommet. Det som finns är: "Kroppskännedom med pilates" "Yoga med mindfullness" "Meditation" och "Basal kroppskännedom med qigong" Jaa, vad tycker ni? Tipsa gärna tack!
Mina barn - mitt allt
Mina älsklingar 1990, Jimmy 4 år och Michelle 5 månader
Nu är det en ny dag och med den nya tankar. Efter att ha gråtit så mycket igår vill jag bara försöka tänka positiva tankar idag. Och vad i mitt liv gör mig lyckligast? Jo, mina barn så klart! Dom gör mitt liv värt att leva.
Jimmy 22 år. Ett "underbarn" inom flertalet kampsporter. Jag vet redan nu att han inom några år kommer att vara en känd proffsfighter. Jag är oerhört stolt över honom och hans enorma målmedvetenhet och brinnande passion.
Michelle 18 år. Min underbart vackra dotter som inte backar för något eller någon. Jobbar och sliter som allt från cafevärdinna till svetsare. Nu har hon kommit fram till vad hon vill göra med sitt liv och hon kommer att lyckas bra.
Mina barn är mitt allt och jag älskar dom obeskrivligt mycket. Jag gör vad som helst för dom om jag så ska gå genom eld och vatten. Ni är min glädje, min lycka, min stolthet och mitt liv. Jag finns alltid här för er, mina älskade ungar!!!
En ledsam kväll
Igår satte jag mig för att sätta ihop Carmens halsband. Valde en stark halsbandstråd och fick ihop allt jättesnyggt. Men när jag skulle sätta på den avslutande "knutgömman", som kommer innan den sista låsdelen, då gick givetvis trådfaan av när jag klämde ihop den lilla silvergrejen. Pärlorna rullade över hela bordet...gaahaaa! Men det är bara att börja om igen, fast idag tar jag en tunn fiskelina istället. Idag ska halsbandet bli färdigt till varje pris, enveten som jag är.
21.00 igår sändes dokumentärfilmen Mitt huvud är en torktumlare på SVT1. Jag hade sett fram emot att se den i flera dagar. Den handlade om personer som först i vuxen ålder hade fått sina diagnoser på ADHD. Men efter 20 minuter fick jag stänga av den. Jag blev så otroligt ledsen och klarade inte av att titta. Den rörde upp så många känslor av sorg, vanmakt, besvikelse och minnen. Eftersom min son fick sin diagnos redan som liten (som om det skulle ha förbättrat hans situation) har jag stor erfarenhet med både barn, tonåringar och vuxna med ADHD. Jag vet också vilket helvete det är för alla som har den här diagnosen (eller som inte fått den) och hur misstrodda, missförstådda, felbehandlade, olyckliga och utanför dom flesta känner sig. Även som förälder till ett barn med ADHD mår man fruktansvärt dåligt, då det är ett heltidsjobb bara med att slåss för sitt barns rättigheter. Jag tänkte också på alla dom med sjukdomen som inte har något anhörigstöd alls och hur illa dom har farit under sina liv.
Jag bröt ihop fullständigt. Det har kännts som jag stångats mot en betongvägg i snart 20 år för min sons självklara rätt till stöd och hjälp, och jag gör det fortfarande varje dag. Ingen som inte varit i samma situation kan aldrig förstå den oerhörda smärtan det medför att se sitt eget barn må så fruktansvärt dåligt. Jag hoppas innerligt att förståelsen för denna sjukdom ökar ute i samhället, för många av dom som jobbar inom detta område har ofta själva inte en aning om hur det egentligen är, och kompetensen är i de allra flesta fall rent av bedrövlig.
Sorg, smärta, vanmakt, misstro, oro, besvikelse och brännande tårar
21.00 igår sändes dokumentärfilmen Mitt huvud är en torktumlare på SVT1. Jag hade sett fram emot att se den i flera dagar. Den handlade om personer som först i vuxen ålder hade fått sina diagnoser på ADHD. Men efter 20 minuter fick jag stänga av den. Jag blev så otroligt ledsen och klarade inte av att titta. Den rörde upp så många känslor av sorg, vanmakt, besvikelse och minnen. Eftersom min son fick sin diagnos redan som liten (som om det skulle ha förbättrat hans situation) har jag stor erfarenhet med både barn, tonåringar och vuxna med ADHD. Jag vet också vilket helvete det är för alla som har den här diagnosen (eller som inte fått den) och hur misstrodda, missförstådda, felbehandlade, olyckliga och utanför dom flesta känner sig. Även som förälder till ett barn med ADHD mår man fruktansvärt dåligt, då det är ett heltidsjobb bara med att slåss för sitt barns rättigheter. Jag tänkte också på alla dom med sjukdomen som inte har något anhörigstöd alls och hur illa dom har farit under sina liv.
Jag bröt ihop fullständigt. Det har kännts som jag stångats mot en betongvägg i snart 20 år för min sons självklara rätt till stöd och hjälp, och jag gör det fortfarande varje dag. Ingen som inte varit i samma situation kan aldrig förstå den oerhörda smärtan det medför att se sitt eget barn må så fruktansvärt dåligt. Jag hoppas innerligt att förståelsen för denna sjukdom ökar ute i samhället, för många av dom som jobbar inom detta område har ofta själva inte en aning om hur det egentligen är, och kompetensen är i de allra flesta fall rent av bedrövlig.
Sorg, smärta, vanmakt, misstro, oro, besvikelse och brännande tårar
Världen är liten
Dagen avklarad. Vilken himla stress det varit. Först läkaren och därefter några ärenden. Det sista jag skulle göra idag var att hämta en blankett på Försäkringskassan, åker dit och så har dom flyttat. Eftersom jag har skyddad identitet så har FK Göteborg inte mina ärenden, det sköts på annan ort, så jag har inte varit där på flera år. Nu låg Röda Korset där istället. In där för att fråga vart FK tagit vägen. Jo dom har flyttat till Nordstan, okey...jaha, tillbaks genom halva stan igen då. Men innan jag hinner ut hör jag en röst bland klädställningarna inne på RK; "Nämen är det inte Lotta?" Jodå, det är Lotta. Då var det en barndomskompis mamma som kände igen mig och vi stod och babblade lite gamla minnen och sånt. Väldigt trevligt. När jag kom hem från FK var jag så himla trött så jag la mig och sov en stund bredvid Freja, Gizmo och Sabrina. Det är så gott att sova bredvid varma gosiga djur.
När jag vaknade efter en timme var Carmen och Nina här och hälsade på. Det var så kul att träffa dom, det var ju några dagar sen :) Vi pratade om allt mellan himmel och jord som vanligt, samtidigt som C och N hjälpte Michelle med sms till en kille hon träffat. Hon ska på dejt i kväll minsann. Men det fick inte bli för allvarligt, för C och N hade en annan kandidat som dom hade tänkt para ihop Michelle med. En lugn och stadig kille är vad M behöver enligt C och N. Haha, vilka arrangemang! Men det är kul, alla är engagerade i Michelles "långvariga singeltillstånd". Sen kom vi in på skolor och då visade det sig att Ninas storebror Patrik är en gammal skolkompis till mig. Vi är 67:or båda två och gick i parallellklass, så vi läste tyska ihop och hade idrott samtidigt under hela högstadiet. Helt otroligt, har känt Nina i flera år och hade inte en aning om detta. Fick lite roliga flashbacks. Nä, nu har jag så ont i huvudet så jag ska ta en panodil. Ha det gott alla!
När jag vaknade efter en timme var Carmen och Nina här och hälsade på. Det var så kul att träffa dom, det var ju några dagar sen :) Vi pratade om allt mellan himmel och jord som vanligt, samtidigt som C och N hjälpte Michelle med sms till en kille hon träffat. Hon ska på dejt i kväll minsann. Men det fick inte bli för allvarligt, för C och N hade en annan kandidat som dom hade tänkt para ihop Michelle med. En lugn och stadig kille är vad M behöver enligt C och N. Haha, vilka arrangemang! Men det är kul, alla är engagerade i Michelles "långvariga singeltillstånd". Sen kom vi in på skolor och då visade det sig att Ninas storebror Patrik är en gammal skolkompis till mig. Vi är 67:or båda två och gick i parallellklass, så vi läste tyska ihop och hade idrott samtidigt under hela högstadiet. Helt otroligt, har känt Nina i flera år och hade inte en aning om detta. Fick lite roliga flashbacks. Nä, nu har jag så ont i huvudet så jag ska ta en panodil. Ha det gott alla!
Pure power
Måste ju bara få skryta lite om min otroligt duktige son Jimmy. Han är ju stark som en jädrans oxe. Förut var han mest känd för sina fruktansvärt hårda sparkar, men nu börjar han bli riktigt farlig vad gäller armstyrka och slagkraft också :D Så här är en liten kort film när han tränar med en 40 kilos kettelbell - och det är RIKTIGT tungt!!!
Jädrar anamma
Så där ja! Nu var allt fixat och klart. Tog några timmar mer än vad jag och Jimmy trodde, men nu är det ordnat. Ska man verkligen behöva bli helt vansinnig på olika myndigheter för att saker och ting ska bli gjorda? Ja tydligen. Men det är rätt gott nu så här på kvällen när man satt sig i soffan, när man fått ur sig lite ilska efter att ha gapat loss som en idiot. Faktiskt riktigt skönt! Nu ska jag slappa en stund och sen ta ett varmt gott bad, måste lägga mig i någorlunda tid för jag ska på ett läkarbesök tidigt i morgon. Sen har jag massor av grejer att göra resten av dagen. Adrenalinkick, hehe...
Precis när jag sitter och skriver det här så ringer Michelle. Hon är med sin kompis Mona, som även är min fd fosterdotter, och jag har inte träffat henne på över ett halvår. Mona tog luren för att prata med "mamma Lotta" och det var så härligt att höra hennes röst igen. Det var alldeles för länge sen vi sågs - inte bra! Men nu har vi bestämt att träffas för en kopp kaffe och en länge efterväntad pratstund. Gud vad roligt det ska bli att träffa henne igen! One of my little girls :)
Precis när jag sitter och skriver det här så ringer Michelle. Hon är med sin kompis Mona, som även är min fd fosterdotter, och jag har inte träffat henne på över ett halvår. Mona tog luren för att prata med "mamma Lotta" och det var så härligt att höra hennes röst igen. Det var alldeles för länge sen vi sågs - inte bra! Men nu har vi bestämt att träffas för en kopp kaffe och en länge efterväntad pratstund. Gud vad roligt det ska bli att träffa henne igen! One of my little girls :)
Vänta, vänta, vänta...
Vid 14-tiden igår åkte jag till Jimmy för att vi skulle iväg på ett par ärenden. Hade även tänkt hinna med lite annat som jag skrev igår. Men vad händer? Det jag trodde skulle ta en timma, eller max två, för att efteråt hinna kolla på skor, tar hela förbaskade dagen. Vi är hemma klockan 23. Vad irriterad jag blev, för att inte tala om vad jag är idag. Nu har jag mitt lilla barnbarn Oliver här sen 7 i morse och är lite låst. Men Michelle och Kim får ta över om en stund för jag och Jimmy måste greja detta idag. Inte ett skit hände igår. Idag kan ett antal personer räkna med en jävla utskällning, för istället för att ha fått löst det vi skulle så har vi ännu mer att fixa idag. Denna satans svenska byråkrati gör mig helt galen.
Röjröj i dagarna två
Pratade precis med min styvdotter Veronica som ringde. Hennes äldsta son är förkyld och kan inte gå till dagis i morgon, så då kommer han till mig istället mellan 7-17. Vad himla kul. Då blir det full rulle hela dagen. Oliver 3 år håller minsann ångan uppe :) Oavsett väder ska vi gå en härlig långpromenad med Michelle och Freja. Sen lär vi nog hitta på lite annat skojsigt också. Det är helt underbart med barnbarn! Jag hoppas verkligen att jag får många många fler under åren som kommer. Biologiska eller bonus spelar ingen roll, jag skulle älska dom alla lika mycket. Oliver står mig särskilt nära, för han är så lik Jimmy som liten, och jag förstår honom så himla bra. Han är en helt underbar liten buspojk :)
På programmet idag står bla att fixa en grej ihop med Jimmy. Vi måste åka och ordna en sak under dagen. Sen ska vi kolla på ett par lite finare svarta skor till honom som han behöver när han jobbar som dörrvakt. Jag är faktiskt en aning orolig när han står vakt på krogar inne i stan med tanke på att det är rena rama Texas i Göteborg. En skottsäker väst kanske hade varit en bra ide? Lite hönsmamma här, jag vet att han fixar de flesta situationer, men en kula stoppar inte ens han. Eller det kanske är obligatoriskt att ha på sig det numera, så man får låna det av vaktchefen? Jag får fråga Jimmy om det så jag kan bli lite lugn. Sedan ska storarummet röjas vad gäller hyllor och böcker. Dammsugning och avtorkning och därefter boksortering. Ja, det lär väl inte bli klart på en dag, men jag får börja med detta idag. See you!
På programmet idag står bla att fixa en grej ihop med Jimmy. Vi måste åka och ordna en sak under dagen. Sen ska vi kolla på ett par lite finare svarta skor till honom som han behöver när han jobbar som dörrvakt. Jag är faktiskt en aning orolig när han står vakt på krogar inne i stan med tanke på att det är rena rama Texas i Göteborg. En skottsäker väst kanske hade varit en bra ide? Lite hönsmamma här, jag vet att han fixar de flesta situationer, men en kula stoppar inte ens han. Eller det kanske är obligatoriskt att ha på sig det numera, så man får låna det av vaktchefen? Jag får fråga Jimmy om det så jag kan bli lite lugn. Sedan ska storarummet röjas vad gäller hyllor och böcker. Dammsugning och avtorkning och därefter boksortering. Ja, det lär väl inte bli klart på en dag, men jag får börja med detta idag. See you!
Yesterday
Käkkirurgen - I väntrummet får Michelle värsta paniken. "Herregud mamma, jag klarar inte det här, undra vad han ska göra, jag kommer att svimma..." Hallå, ta det lugnt, det är ju nästan helt läkt nu. Och det var det också ju. Jag fick order om att äta klart antibiotikakuren och att återkomma om en månad för att ta bort visdomstanden. Sen började kirurgen, som för övrigt är jättesnäll och supertrevlig, utförligt berätta om hur detta skulle gå till. Väldigt trevligt, men hade nog föredragit att bara komma dit, bli bedövad, på med en mp3, blunda för kung och fosterland och inget veta. Men, men... "Nu sitter ju tanden väldigt trångt till och har inte kommit upp. Så vi får öppna upp köttet och vika åt sidorna, sen måste vi borra runt om i tanden så vi får grepp att kunna rucka den fram och tillbaka. Sen drar vi den och syr ihop köttet igen, men inte helt och hållet, det måste vara lite öppet i köttet så det kan dräneras, så då får du äta samma antibiotikakur en gång till". Jahaja, men det lät väl mysigt värre. Sen kostar det 3000:- att dra tanden, bedövningskostnaden uppfattade jag inte, men 800:- för röntgen slapp jag ju eftersom dom redan har en bild på käke och tand. Jasså, är det så billigt :)
Shopping - Vi hann knappt hitta någonting. Vi får åka idag eller i morgon och gå i lite fler affärer. Livsnödvändigt verkligen!
Hundkurs - Klockan sex började andra lektionen i Frejas kurs. Det var teorilektion utan hundar. Väldigt intressant, nyttigt och framförallt roligt. Det var tydligen bara jag och Michelle som uppskattade instruktörens humor. Vi satt längst fram och lyssnade på hennes föreläsning om hundars språk, käkade bullar och kakor med kaffe och saft, och var givetvis dom enda som skrattade. Gud vad folk är gravallvarliga nu för tiden, trots att instruktören gjorde allt för att det skulle vara kul.
Filmtajm - På kvällen skulle vi kolla på film i vanlig ordning, soffpotatisar som vi är. Först satte vi på "Hell Ride", men vi måste ha varit för trötta för att uppskatta filmen. Jag älskar Tarantinos filmer, och bra bikerfilmer överhuvudtaget, så vi ser den en annan gång. Så det blev "The Forbidden Kingdom" istället. Klart sevärd, för jag älskar Jackie Chan. I den här filmen är han en ödödlig och ett fyllo, klockrent med frillan han ligger inne med. Även Jet Li är med. Lättsam och rolig. Sen låg jag, Michelle och Freja i Michelles säng och babblade om allt och inget tills vi slocknade. Mysig pratstund :)
Shopping - Vi hann knappt hitta någonting. Vi får åka idag eller i morgon och gå i lite fler affärer. Livsnödvändigt verkligen!
Hundkurs - Klockan sex började andra lektionen i Frejas kurs. Det var teorilektion utan hundar. Väldigt intressant, nyttigt och framförallt roligt. Det var tydligen bara jag och Michelle som uppskattade instruktörens humor. Vi satt längst fram och lyssnade på hennes föreläsning om hundars språk, käkade bullar och kakor med kaffe och saft, och var givetvis dom enda som skrattade. Gud vad folk är gravallvarliga nu för tiden, trots att instruktören gjorde allt för att det skulle vara kul.
Filmtajm - På kvällen skulle vi kolla på film i vanlig ordning, soffpotatisar som vi är. Först satte vi på "Hell Ride", men vi måste ha varit för trötta för att uppskatta filmen. Jag älskar Tarantinos filmer, och bra bikerfilmer överhuvudtaget, så vi ser den en annan gång. Så det blev "The Forbidden Kingdom" istället. Klart sevärd, för jag älskar Jackie Chan. I den här filmen är han en ödödlig och ett fyllo, klockrent med frillan han ligger inne med. Även Jet Li är med. Lättsam och rolig. Sen låg jag, Michelle och Freja i Michelles säng och babblade om allt och inget tills vi slocknade. Mysig pratstund :)
Back to normal
Bara lilla jag som utfodrar katterna på morgonen. Jag sa ju att det blev några kilon för mycket igår kväll ;)
Efter en natts god sömn vaknade jag med ett normalt ansikte. Nämen hallå i spegeln - det är ju jag! Vilken himla tur. Äntligen kan man visa sig bland folk igen. Bara för det ska jag fira med att åka till stan och shoppa lite efter käkkirurgen. Jag behöver nya underkläder, och Michelle med. Så vi ska frossa i stringtrosor, bh, hotpants, strumpor och annat skoj hela eftermiddagen. Det blir säkert lite annat också... Och efter det en fika på nåt riktigt mysigt ställe. Det är kanonväder ute och helt vindstilla, kan det bli bättre? Känner mig riktigt lycklig och förväntansfull idag, och det gör mig glad :)
En jättefin och underbar dag till er alla!!!
Myskväll
Det var en riktigt mysig kväll. Vi har kollat på "Mumien 4" helt klart sevärd om man gillar actionäventyr, och det gillar jag. Vi bredde ut oss i soffan med kuddar och filtar och med Freja i mitten så klart. Eftersom alla gillar frukt (inklusive hunden) bullade vi upp med gröna kärnfria vindruvor, honungsmelon, Texaspecan-glass, blåbärsglass, chips och hallonsoda. Fy fasen vad äckliga vi är, haha, men vad gör det om hundra år? Freja åt vindruvor och melon så det skvätte ur munnen på henne, hon fullkomligt älskar alla frukter utom apelsin. Det var en riktigt nice kväll även om vi gick upp några kilon. I morgon bär det iväg till käkkirurgen igen...vad skojsigt! Undrar vad han ska hitta på? Ja det lär jag nog märka, lr känna.
Sov så gott och dröm sött...
