lottagotti

Jag skrev för ett tag sedan att jag längre fram skulle skriva om mitt livs värsta förnedring. Anledningen till att jag valt att leva i celibat sedan över 7 månader tillbaka, anledningen till att mitt självförtroende totalt stöp i backen och fick mig att känna mig som världens fulaste,mest misslyckade och odugligaste tjej/kvinna. Och det värsta av allt, att ytterligare en person jag älskade svek mig. Vi var tillsammans i ett och ett halvt år, och det första jag berättade för honom var att jag hade oerhört  svårt för att lita på någon överhuvudtaget. Med tiden bönföll han mig att lita på honom, han pratade ständigt om hur viktigt tillit var i ett förhållande, och jag håller med om det, och han kämpade för att jag skulle lita på honom. Till slut trodde jag på honom, att det verkligen var äkta även från hans sida, och jag började sakta lita på honom mer och mer. Han sa så många gånger att jag var hans livs största kärlek. Kanske var jag det i hans tankar och synsätt, vem vet?

Jag tänker inte ens gå in på vad som hände den gången. Det spelar inte någon roll längre. Jag vet att han har pratat med mängder av andra personer om detta, sin version så klart, men jag har behållt det mesta för mig själv. Idag har jag fått tillbaka mitt självförtroende, jag vet att jag duger och är någorlunda vacker, i alla fall i mina ögon, och det är bara det som spelar någon roll. Och jag vet nu att jag bara är värd det allra bästa. Därför behöver jag inte gå in på vad han gjorde som sårade mig nåt så fruktansvärt, det har läkt nu, och jag vet att han helt enkelt var fel partner för mig. Det ända jag beklagar är att jag stannade kvar i relationen såpass länge, när jag redan efter ett halvår märkte att något inte stod rätt till. Varför gick jag inte då? Jaja, sina misstag får man leva med och jag lärde mig något utav den erfarenheten. Nämligen att alltid lyssna på min inre röst som talar till mig. Aldrig mer att jag tillåter någon att behandla mig så, jag kommer inte ens ge det en chans, jag kommer att vända ryggen till och gå direkt. Aldrig mer ska någon annan få mig att må dåligt på något sätt. Jag har insett mitt värde, och jag tar ingen skit från någon överhuvudtaget.

Så nu är jag fri att möta kärleken på nytt. Men jag väntar tills den dyker upp av sig själv, för det gör den ju alltid till slut.



JAG ÄR JAG - OCH JAG ÄR STOLT ÖVER MIG SJÄLV!!!