Är det fredag?
Herrejösses, jag har missat närmare ett dygn av mitt liv! Minns tydligt och klart att jag gick till Odontologen igår kl 14.00 och att Michelle kom till väntrummet så fort hon var klar hos sjukgymnasten. Väl inne hos käkkirugen började den mysiga behandlingen. Han la bedövning från bakom visdomstanden och ca 5 tänder fram till hakan, rätt ner i käkbenet kändes det som, fasen vad ont det gjorde. Sen tar ju inte bedövningen så mycket ändå när det är så infekterat, men lite i alla fall.
Eftersom jag bara kan öppna munnen pyttelite just nu, knappt en cm mellan framtänderna, så går det inte att dra någon tand och inte heller att öppna käken, för det gör man ju från insidan, så detta var det alternativet som fanns för tillfället. Jodå, efter bedövningen gör han flera hål i köttet ner mot käken och kör in sprutor (utan nålar) och suger ut var samtidigt som han klämmer och trycker det värsta han kan från utsidan med fingrarna. Jag trodde jag skulle svimma av. Vet inte hur lång tid det tog, men minns att han sa att dom skulle skicka varet på analys för att se om min antibiotika tog på den bakterie jag har. Vad fresh! Sedan fick jag en återbesökstid, tillbaks på måndag igen. Mitt andra hem känns det som.
Var hemma igen ca 16.00, åt lite barnmat (vad gott, not), tog mina mediciner och la mig på soffan för att vila lite. Kände mig lite trött och konstig. Sen minns jag inte så mycket mer. Men Michelle har berättat. Hon hörde konstiga ljud från storarummet och gick dit. Hon trodde först att jag hade fått ett ep-anfall och skulle ringa ambulans. Jag skakade och krampade i hela kroppen och tänderna klapprade oavbrutet i 20 minuter. Sen la det sig (medicinerna verkade väl då) och jag somnade. Vaknade flera timmar senare med 39.9 i feber och fattade att jag hade haft feberkramper. Med min vanliga tur så var jag genomförkyld och hade fått mer hosta än jag hade förut, när jag vaknade. Upptäckte också att den halvläkningen som blivit i frakturerna i revbenen och skulderbladet hade gått upp igen när jag hade krampat. Och det känns inget vidare när man får hostanfall och nyser. Så nu börjar vi om från noll igen. Det är bara att kämpa på, hej o hå!
Eftersom jag bara kan öppna munnen pyttelite just nu, knappt en cm mellan framtänderna, så går det inte att dra någon tand och inte heller att öppna käken, för det gör man ju från insidan, så detta var det alternativet som fanns för tillfället. Jodå, efter bedövningen gör han flera hål i köttet ner mot käken och kör in sprutor (utan nålar) och suger ut var samtidigt som han klämmer och trycker det värsta han kan från utsidan med fingrarna. Jag trodde jag skulle svimma av. Vet inte hur lång tid det tog, men minns att han sa att dom skulle skicka varet på analys för att se om min antibiotika tog på den bakterie jag har. Vad fresh! Sedan fick jag en återbesökstid, tillbaks på måndag igen. Mitt andra hem känns det som.
Var hemma igen ca 16.00, åt lite barnmat (vad gott, not), tog mina mediciner och la mig på soffan för att vila lite. Kände mig lite trött och konstig. Sen minns jag inte så mycket mer. Men Michelle har berättat. Hon hörde konstiga ljud från storarummet och gick dit. Hon trodde först att jag hade fått ett ep-anfall och skulle ringa ambulans. Jag skakade och krampade i hela kroppen och tänderna klapprade oavbrutet i 20 minuter. Sen la det sig (medicinerna verkade väl då) och jag somnade. Vaknade flera timmar senare med 39.9 i feber och fattade att jag hade haft feberkramper. Med min vanliga tur så var jag genomförkyld och hade fått mer hosta än jag hade förut, när jag vaknade. Upptäckte också att den halvläkningen som blivit i frakturerna i revbenen och skulderbladet hade gått upp igen när jag hade krampat. Och det känns inget vidare när man får hostanfall och nyser. Så nu börjar vi om från noll igen. Det är bara att kämpa på, hej o hå!
Kommentarer
Postat av: Andreas
Usch vad tråkigt. Hade med inflamation presic på samma ställe som du har för 2veckor sen men jag hade tur så mitt la sig och slutade göra ont men det höll på i mer än en vecka. Inte kul med kramp anfall heller fick ett sådant förra sommaren när jag la av med alla min medeciner tvärt och jag kunde knappt röra mig på flera dagar efter och kommer inte ihåg något under anfallet allt e helt svart:/ Du får krya på dig vännen och hoppas allt blir bra med dig:)Kramar
Trackback
