Vill mycket men orkar så lite
Vad trött jag är på att alltid vara så jävla trött. Jag har verkligen börjat hata detta förlamande tillstånd. Ska det aldrig ta slut, eller vad fan är det som är fel? Jag har så mycket jag vill göra och så många planer, men orkar inte genomföra ens en hundradel av vad jag planerar. Min största och högsta önskan just nu är att ett mirakel eller nåt inträffar, så hela jag fylls av nån energikick som varar i resten av mitt liv. Jag vill ha ork, mycket ork!!! Får väl vända mig till nån homeopat eller nån bra läkare inom kinesisk medicin snart, jag är beredd att göra vad som helst för att slippa den här evighetslånga skiten.
Förutom tröttheten tillkommer ju då också mina kroniska smärttillstånd, vilka jag snart totalflippar över. Jag hatar att jämt ha så förbannat ont i hela jävla fucking kroppen. Jag går snart och lägger mig på Smärtmottagningens väntrumsgolv och skriker och sparkar som en liten unge. Står inte ut längre! Ska jag behöva bli morfinist eller? Ingen medicin som är svagare än rent morfin hjälper ju längre. Det kanske finns nån operation där man kan skära av eller blockera vissa nervbanor för att slippa smärtorna? Ska faktiskt kolla upp den saken med min läkare vid nästa besök.
Förutom allt vardagligt som tvätt, städning, disk, handla, laga mat, sköta hunden och katterna osv, vilket jag knappt orkar, så skulle jag vilja orka så mycket mer och annat. Eftersom jag knapphändigt fixar det vardagliga så gäller det att välja ut och prioritera det allra viktigaste för dagen. I första hand kommer mina barn, djuren och jag själv så klart. Sen får allt annat utföras när tid och ork finns. Och när det väl finns, några gånger i veckan typ, så är jag helt jävla slut efteråt och skulle inte tacka nej till en längre tids vistelse på ett vilohem. Jag tycker ta mig fan att mitt liv totalsuger! Åååå, jag blir galen snart!
Usch, nu tycker jag själv att jag är riktigt jävla gnällig och tråkig. Men sådan är min faktiska verklighet. Min stora fråga och undran är självklart om det kommer att fortsätta så här? I så fall finns det ju ingen mening med någonting. Vad sjutton är det för mening att leva ett sådant liv? Är det något slags test från "högre makter" för att se vad jag kan klara av och stå ut med? Eller är det bara - vadå liksom? Oavsett vad eller vilket så orkar jag faktiskt inte ha det så här vareviga dag längre.
Jag har livslust - men ingen livsork. Jag har mod, resurser, förmågor och styrka - men ingen livskraft.
Jag vill så otroligt mycket - men orkar så fruktansvärt lite.
Hejsan Hejsan, Carita & Per-arne här! För det första vill vi bara tala om hur mycket vi älskar dig. Och hur mycket du förgyller våran vardag. Vad hade vi gjort utan dig cariiitaaah? Jaa vet inte per-arne. Nä nu ballar det uuureee.. Oj nu knackar birk på rutan. Måste kila. Tjilevippen (nilskarlssonpyssling i småskogen tittar in i näsborren) Bäckahästen står i dushen och vrålar efter olivtvålen, som bleker hans tjusiga kaluffs.. Han kan ju inte greppa den då han har hovar men gör ett gott försök medans tomas di leva rusar in och hjälper. Han kan man då lita på, en REDIG KARL! Ronja rövardotter sätter i frustration på rumpnissarna och skriker i högan sky "Vem vem vem? släckte ljuset?". Mattis i rövarskogen springer ute på gården med sina nya träskor som han haffat av marianne häromdagen, hör du han lotta? hur han tjuter efter vildvittorna. Medans krösamaja suger sigges liltå mednas han sover där ute. Om du tittar riktigt ordentligt i din vildaste fantasi, så kan du få en skymt av henne.. hum hum sug sug på lilltån.
Onej hujeda mig, nu tittade baeste faer upp ur troslådan, han viskade ljuvligt i mitt vaxfyllda öra att han ville låna ett par raggsockor nu till vintern. Då det blir kyligt och han vill fotrsätta sitt ihärdiga arbete på gården i sina underbara jesustofflor och därför inte vill frysa. Skorpan och Jonathan dom kommer visst imon hörde jag, måste hinna göra oss iordning och duka upp te servisen och alla godheter. PAX FÖR SKORPAN!!! Möt mig i nangiala för fan, för där finns GULDTUPPEN!!!!!
Till mina underbara flickor!
Vad skulle jag ta mig till utan er två? Eran humor får mig alltid på gott humör. Jag skrattade så mycket att jag askade ciggen i tangentbordet ju! Ni är guldkornen i mitt liv och jag älskar er så obeskrivligt mycket!!!
jag hoppas verkligen att det blir bättre. Du förtjänar så himla mycket att må bra. Du betyder så mycket för mig. Och för många andra också. Älskar dig Lotta.
