lottagotti

Det är det idag ja, men jag är inte särskilt vidskeplig av mig. En otursdag enligt vissa, men en riktig lyckodag för mig och min familj. Freja är hemma igen, utan bandage och utan operation. Jihooo! Hon ska bara ta det lugnt i ett par veckor och undvika att hoppa och gå i trappor. Men det är en piss i Missisippi jämfört med hur det kunde ha blivit. Så vi är jätteglada!

Resten av dagen har ägnats åt städning, diskning och ett par maskiner med tvätt. Jag och Michelle hjälptes åt, så det gick riktigt fort. Sen kom Jimmy förbi och la sig och kollade på "Slumdog Millionaire" i storarummet. Jag och M har inte sett den ännu, så vi satte oss vid våra datorer en stund. Jag satt och pillade lite med Picasa 3, det går lite trögt för mig, men jag försöker verkligen lära mig det. Och det är jättelätt, det är jag som är en aning mossig och trögfattad bara :)

Sen måste jag berätta att Jimmy fått förfrågan om att gå en proffsmatch i England i april. Vill inte skriva mer ingående om vilken tävling det gäller mm, eftersom han för tillfället har en hel del skador, men jag hoppas han är i form tills dess. 
Jag återkommer givetvis med mer information om detta evenemang om det blir som vi tror :)

 

Igår kom mina älskade barn hem ifrån Polen. Det var så härligt att se dom och krama om dom eftersom jag längtat så mycket. Det var beräknat att dom skulle vara hemma vid elvatiden, men pga av att färjan till Sverige var försenad, ett långt stopp i tullen med genomgång av bil och bagage mm och dåligt väder, så kom dom inte förrens vid halv ett. Då blev det kramkalas, varm choklad och mackor, bild och filmvisning, roliga berättelser och mera kramar :)
Om någon vill läsa mer om resan och/eller kolla på foton mm, så kommer det nog upp i min dotters blogg inom den närmsta tiden. Det är bara att klicka på Michelle under mina länkar så kommer du till hennes blogg. 

Ja kul hade dom haft, och det är viktigast. Alla tre hade givetvis passat på att tatuera sig. Basia gjorde ett stort kors på ryggen, Jimmy gjorde en på sidan av hela underarmen med texten Brazilian Jiu Jitzu  och Michelle gjorde initialerna JL på insidan av ena handleden. Det är både hennes pappas och storebrors initialer. Dom heter ju Jimmie och Jimmy :) 
Sen hade dom varit hos frissan också då. Michelle hade klippt av sig ännu mera hår, tunnat ut det och färgat det. Hon är så fin i håret nu. Lite roliga saker inhandlades (synd med tullen där Michelle, haha) och mängder med inhemska maträtter, drinkar och färgat öl testades. Och givetvis var Michelle och Basia åskådare när Jimmy var och tränade med sina polska vänner på Top Team MMA. Kan ju säga att dom fotade och filmade (och dregglade) rätt mycket när killarna drog av sig tröjorna :)

Nu är dom i alla fall hemma igen, och det är skönt tycker jag som mamma :) 

Alla Hjärtans Dag

Vill idag skicka en hälsning till alla underbara personer som läser min blogg.
Till varenda en av er, från längst upp i norr till längst ner i söder, ingen nämnd, ingen glömd.
All kärlek och värme i världen till er alla.



Önskar er den finaste dagen och ger en bamsekram till er allihop!

Mina barn 1992. Jimmy 6 år och Michelle 2 år.

Om en vecka åker mina barn, och min sons flickvän Basia, till Polen själva. Dom ska till Basias hemstad, en mindre ort som ligger vid kusten rätt nära Kotobrzeg. Där ska dom bo hos Basias morföräldrar i en vecka. Jimmy ska träna ganska mycket på olika MMA-klubbar i Polen, men får ändå mycket tid över för att umgås med tjejerna. När han tränar ska M & B bara umgås och lära känna varandra bättre. Resten av tiden ska alla tre gå på olika restauranger, kolla i affärer (och köpa massa saker som jag inte måste skriva här), umgås med Basias släkt och vänner, gå på pubar och nattklubbar, åka och titta på olika sevärdheter och besöka lite andra ställen. Jag vet att dom kommer att få en helt underbart kul resa!

Det var Jimmy som började prata med mig om att han så gärna ville att Michelle skulle
följa med. Han tycker inte dom har umgåtts tillräckligt mycket sen han flyttade hemifrån. Sen sa han att dom bara hade bråkat de sista åren dom bodde under samma tak och att det var tråkigt. Så nu vill han ha sin lillasyster för sig själv i en vecka för att bara umgås på ett avslappnat sätt, och hitta tillbaka till varandra. Nu förstår ni allihop att mamma Lotta fick tårar i ögonen va. Min fine son, som är så underbar på alla sätt, har mognat till och blivit vuxen! Hans lillasyster har återigen blivit den prinsessa som hon alltid varit i hans ögon sen hon föddes, med undantag för några år då dom helst ville mörda varandra :)  Nog för att kärleken fanns där, men likväl var det nästan fullt slagsmål varenda dag. Men så är det mellan syskon.

 
2006. Jimmy 20 år och Michelle 16 år.

På ett sätt känns det väldigt sorgset och vemodigt att mina barn blivit så stora. Tiden har gått så otroligt fort, det känns som om det var igår jag fick dom. Små goa, knubbiga och ljuvliga bäbisar som jag bara hade lust att bita i...nafs! :D Och swoosh så var dom plötsligt vuxna. Men samtidigt känns det väldigt skönt att jag själv fortfarande är relativt ung, för då får jag ju njuta av mina älsklingar desto längre. Och det känns också väldigt skönt och tryggt att veta att dom har varandra, älskar och respekterar varandra, och alltid kommer att ställa upp för varandra.

Sammanfattningsvis kan jag bara skriva att mina barn är den största och vackraste gåvan som livet skänkt mig. Jag älskar dom obeskrivligt mycket, och jag är utan att överdriva den stoltaste hönsmamman på jorden!

Min älskade son Jimmy

Nu börjar jag bli frisk ifrån den förbaskade influensan och det är dags att ta itu med massor av saker. I veckan ska vi fira Jimmy, som fyllde 23 år den 14:e januari, och som fått vänta på sin önskade Flygande Jacob pga mig. Någon tårta vill hälsofreaket inte ha som efterrätt, men han får väl ta en frukt istället då :)  Men en tårta måste vi göra, för
min underbara svärdotter Basia är ju galen i tårtor, och då blir det en tårta så klart.
Älskar dig mest i världen Jimmy, min goa grabb!



Min son Jimmy, min dotter Michelle, min stydotter Veronica
och min exman Sigge, maj 2008

I morgon skall vi hem till Veronica, Stefan, Oliver och Liam på födelsedagskalas. Veronica fyller 28 år och hennes yngste son Liam fyller 2 år kort därefter, så dom slår ihop sina kalas. Det ska bli så roligt att träffa dom!
 


Här ser ni hur fint Sigge tatuerat in sina barns namn. Bilden är några år gammal, men man ser det tydligast här innan det blev massa andra tattoos runtomkring :) 

Ja, jag älskar er allihop, mina egna guldklimpar. Vad vore livet utan er?

Nu har jag inte bloggat på hela helgen, har haft fullt upp med annat. Jag har inte hunnit spå alls, inte ens idag, för jag har varit hos min kurator/samtalsterapeut. När jag kom hem så skulle Michelle iväg på en annan grej, så det är först nu som jag fått lite lugn och ro att sätta mig vid datorn. Förresten ska min jättegulliga kurator tyvärr sluta vid nyår. Jag får ju en ny samtalskontakt så klart, men jag kommer verkligen att sakna henne eftersom vi fått sådan bra kontakt.

           

Från vänster: Oliver, Liam, Michelle och jag på väg till Svaleboskogen. Jag och lille Liam, som ger mig alla dom finaste bladen han hittar, så gullig!  En väldigt vacker stock (bit trädstam?) som jag bara var tvungen att fota. Fast Michelle bara skrattade åt mig och undrade varför jag ville ta kort på "en jävla stubbe", haha! Bara för det så lägger jag upp bilden här, så Michelle har något fint att titta på om hon skulle få lite tråkigt eller nåt :)

            

Från vänster: Sötnosen Oliver och "lilla" Freja vilar upp sig efter våran långpromenad, lika trötta båda två. Michelle innan hon stack iväg på maskeraden i fredags. Min underbart vackra dotter, så söt och fin. Nu skryter jag, men det får jag göra i min blogg om jag vill. (Och till er som alltid kommenterar i hennes blogg om hur ful, fet och äcklig hon är, gör inte det här, för då gör ni bort er själva fruktansvärt mycket). Min dotter är vacker, snygg, fin och helt underbar på alla sätt, inte bara till det yttre utan även till det inre! Så inget tjafs om saken - hon är min lilla älskade prinsessa och en fantastisk person. Sen har vi då en liten bild på Carmens sedan länge färdiga smycken, kanske inte den bästa skärpan men man ser på ett hum hur halsbandet och örhängena ser ut. Dom passade väldans fint på Carmen, det är liksom "hennes färger", men hon ville inte bli fotad med smyckena på. Grrr på dig Carmen, du förstår inte själv hur vacker du är! 

Idag har jag också tagit alla stygn på Michelles rygg. Det har läkt ihop, men inte särskilt snyggt. Hoppas ärren inte kommer att synas alltför mycket om en tid. För det var verkligen inte särskilt professionellt sytt av den kirurgen.



I MORGON ÄR DET FÖR ÖVRIGT TÄVLINGSDAGS!!!

Så häng nu på allihop i morgon och tävla, all information ni behöver kommer i morgon.
God natt och sov så gott...Zzzzzzzzzzz